Med knapp majoritet röstade ledamöterna för att begränsa användningen av landbaserade biodrivmedel från åkergrödor till sex procent av den energin som används för transporter inom EU. Omröstningen handlade om det omtvistade biobränsledirektivet, eller s.k. ILUC-direktivet och om hur Europa ställer om energianvändningen till mer avancerade och klimatvänliga biobränslen.
Detta är i själva verket högre än dagens nivåer (cirka 4,5 procent). Ledamöternas röstresultat innebär fortsatta förhandlingar mellan EU: s institutioner. Det är dock osäkert om huruvida en slutlig överenskommelse om biobränslen politiken kan uppnås innan EU - valet i maj 2014.
Målsättningen är att genom dessa typer av bränsle hitta lösningar till problematiken kring användning av mat som biobränsle. Avancerade biobränslen tillverkas av bland annat huggrester, avfall och oätbara råvaror.
Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen riktade dock hård kritik mot omröstningsresultatet. Enligt honom finns det miljontals hektar åkermark världen över som inte utnyttjas för odling.
– I Europa är siffran minst 10 miljoner hektar. Drivmedel från energigrödor har för närvarande bäst förutsättningar att konkurrera med bensin och diesel. EU-parlamentet punkterar med sitt beslut den europeiska klimatpolitiken och säger nej till att låta Europas bönder konkurrera med oljebolagen om drivmedelsmarknaden, säger Melin, som en kommentar till beslutet i EU-parlamentet.
Enligt honom är det ett beslut som leder till mer användning av fossila drivmedel som bensin och diesel och större utsläpp av koldioxid. Det är märkligt att EU-parlamentet gör detta ställningstagande ett par veckor innan IPCC lägger sin rapport om de globala klimatförändringarna.
Parlamentet vill på olika sätt gynna nya biodrivmedel som görs av andra råvaror än odlade grödor.
– Genom statistisk dubbel- och fyrdubbelräkning vill man öka användningen av råvaror som alger och olika avfallsprodukter. Men effekten av dubbel- och fyrdubbelräkning är att man ökar andelen fossila drivmedel. Istället för ett mål om 10 procent förnybart i trafiken 2020 får vi i praktiken en andel kring 7 – 8 procent, och den nivån är allt annat än ambitiös. Det stora problemet är att vi fortfarande 2020 kommer att vara till mer än 90 procent beroende av fossila bränslen till våra bilar och lastbilar i Europa, säger Gustav Melin.
Nils Torvalds, det liberala finländska Folkpartiets energipolitiska språkrör säger sig vara relativt nöjd med resultatet av parlamentets omröstning om ILUC-direktivet.
Direktivet handlar om hur Europa ställer om energianvändningen till mer avancerade och klimatvänliga biobränslen.
Tanken med lagstiftningen enligt Torvalds är att minska de negativa klimatpåverkningarna av biobränsle och att finna en lösning på diskussionen kring mat vs. bränsle. Den ökade produktionen av biobränsle av till exempel oljegrödor och majs har haft en stor inverkan på den globala matmarknaden.
Man försöker hitta lösningar av andra generationens biobränslen, vilka tillverkas av bland annat huggrester, avfall och icke-ätbara råvaror.
– Problemet med EU-förslaget som fanns på bordet var att parlamentets miljöutskott märkbart ville strama åt användningsmöjligheterna för trädbaserade biobränslen skulle framförallt ha drabbat Finland och Sverige som är föregångare inom området med satsningar på forskning och utveckling av just dessa typer av bränslen, betonar Torvalds.
Ur Finlands och Nordens perspektiv var det enligt Torvalds ett verkligt bra resultat som bas för de fortsatta förhandlingarna.
