Svenska Kraftnät satsar 200 miljarder

Per Eckemark, SvKs nye generaldirektör. Bild: SvK.

Publicerad av

Redaktionen - 3 sep, 2025

Nya generaldirektören Per Eckemark intervjuad

Per Eckemark, född 9 april 1967, är en svensk företagsekonom och teknisk fysiker. Han är sedan 1 maj 2025 generaldirektör för affärsverket Svenska kraftnät.

Sedan 2005 har han fram till 2018 haft olika chefspositioner inom ABB Power Systems, bland annat inom företagets verksamhet för högspänd likström (HVDC). Han blev 2018 chef för divisionen Nät på SvK, vilken arbetar med att bygga ut och underhålla transmissionsnätet för el. Han är därför ytterst lämpad att svara på våra frågor om den tekniska vidareutvecklingen av transmissionsnätet.

Allmänt

Energiomställningen är central för att lösa klimatutmaningen och elsektorn spelar en avgörande roll. Just nu pågår ett enormt arbete med att anpassa kraftsystemet, bland annat för att kunna möta efterfrågan på förnybar el och den ökade efterfrågan i och med samhällets elektrifiering.

Svenska Kraftnät har aviserat en investeringsvolym på ca 200 miljarder de nästkommande 10 åren. På SvKs temasida står det ”Svenska kraftnät planerar att de kommande 10 åren investera 95 miljarder kronor i förstärkningar och utbyggnad av transmissionsnätet”, som NordSyd och Stockholms ström, eller varför inte runt ikring Malmö. Vilka åtgärder skulle du vilja framhålla och vad blir dess resultat?

– Vi är mitt inne i en historiskt omfattande utbyggnad av det svenska stamnätet. Alla våra byggprojekt är viktiga utifrån olika perspektiv. Våra byggprojekt handlar å ena sidan om att reinvestera och modernisera ett av världens äldsta stamnät som bitvis är på väg att nå sin tekniska livslängd. Å andra sidan att bygga ut det befintliga stamnätet för att möta den förväntade kraftiga ökningen av elanvändning i Sverige. Målet är dock detsamma, nämligen att vi ska ha ett stamnät som är leveranssäkert, robust, kostnadseffektivt och som bidrar till omställningen och elektrifieringen av samhället.

Baklänges el

Kraftsystemet måste anpassas till den gröna energiomställningen på flera sätt. Anslutning av förnybar el till transmissionsnätet, från till exempel ny vindkraft, har hållit på ett tag, men det är stora projekt. Nu börjar allt flera mindre konsumenter producera egen el, och då tyvärr på tider då kraften inte behövs, och på platser där nätet är svagt och inte kan ta hand om kraften. Hur ska SvK anpassa transmissionsnätet för att kunna ta emot kraft från sådana konsumenter?

– I Sverige har vi tre elnätsnivåer. Stamnätet, det som vi driver och utvecklar, binder samman och överför el över långa sträckor i landet och med våra grannländer. Regionnäten har samma funktion men på regionnivå. Och lokalnäten ser till att hushåll, företag och offentlig verksamhet har el i sina uttag. Den grupp elproducenter du tar upp är uppkopplade mot de lokala elnäten. Men på ett övergripande plan bidrar ett väl utbyggt stamnät till att områden där det råder överskott av el distribueras till områden där det råder underskott av el. Normalt tänker man då på hur till exempel vattenkraften i norr flödar till södra Sverige. Men även elöverskott som uppstår från lokala mikroproducenter kan göra nytta i andra delar av landet.

Stamnät kontra regionnät

Hur ser ni på utvecklingen kring elnäten idag? Då alla elnätsägare under er nivå (alltså regionnäten) är beroende av transmissionsnätet och elkraftsproducenterna, hur samarbetar ni där?

– Ett nära samarbete med regionnäten och elproducenterna är A och O för att vi tillsammans ska lyckas med elektrifieringen och omställningen till ett fossilfritt energisystem. Sedan några år tillbaka är vi mycket aktiva i att utveckla regionala samverkansfora där vi tillsammans med regionala aktörer, som regionnätsägare, sitter vid samma bord, för att dela erfarenheter, skapa förståelse för olika perspektiv, se helheter och upptäcka nya möjligheter i arbetet med den accelererade gröna omställningen. Därutöver har regeringen gett oss ett planeringsansvar för hur hela elsystemet bör utvecklas, och då inte bara stamnätet. Konkret ska vi planera för var vi ser att ny elförbrukning kan kopplas in över tid, var det behövs ny produktion och behov av flexibilitet. Syftet är att skapa en tydlighet och en ökad transparens för elmarknadens aktörer, däribland regionnäten.

Utlandsförbindelser

Sverige delar kraftnät med stora delar av Europa via likspänningsförbindelser. Berätta lite om framtidsplanerna. Vilka nya sjökablar är på gång och ungefär hur mycket kraft ska de kunna överföra?

– Idag finns inga planer på nya utlandsförbindelser. Däremot pågår en förnyelse av HVDC-förbindelserna Konti-Skan 1 och 2 mellan sydvästra Sverige och Jylland i Danmark. Det är ett arbete vi gör tillsammans med vår motsvarighet i Danmark, Energinet.

SvKs NordSyd är ett mycket omfattande utbyggnadsprojekt. Gränsen mellan elområdena 2 och 3, det så kallade ”snitt 2”, kommer att förnyas och förstärkas genom flera kraftfulla investeringar de närmaste dryga 20 åren. Resultatet kommer att bli ett mer flexibelt och robust transmissionsnät som är förberett för förändringar i det svenska elsystemet och samtidigt kan möta behoven av ökad överföring från norr till söder. Kartbild: SvK.

Ny teknik

Kommer SvK att investera i teknik som är ny på något sätt för er? Man kommer att tänka på digitalisering, nya typer av sensorer i ställverken, digitala kommunikationssystem, och givetvis, smarta elnät? Och, är det slut med växthusgasen SF6 som isolation i transformatorer och liknande?

– Ja, vi genomför en mycket omfattande digitalisering och automatisering. Det sker i kontrollrummet, varifrån vi styr och övervakar det svenska elsystemet. Vi har också påbörjat en digitalisering av våra stationer för att kunna göra än mer tillförlitliga statusbedömningar, optimera tillgänglig kapacitet samt för att använda moderna, standardiserade kommunikationssystem. De investeringar vi nu gör i nya gasisolerade ställverk kommer att vara med SF6-fri teknik.

Kärnkraft

Hur ser SvK på energimarknaden och att det saknas elproduktion nu för att Sverige skall hänga med i industrins investeringar? Det pratas mycket om investeringar i ny kärnkraft. Berätta gärna om er ståndpunkt kring detta.

– Vartannat år tar vi fram en rapport som heter Långsiktig marknadsanalys. Den senaste är från början av 2024. I den beskriver vi fyra olika scenarier för kraftsystemets utveckling fram till 2050. I samtliga scenarier ligger den årliga utbyggnadstakten för elproduktionen under åren 2025-2050 i spannet 2-7,5 TWh. Förutom behovet av mer produktion finns det en gräns för hur länge det går att långtidsförlänga befintlig elproduktion. Det gäller alla kraftslag. Så att det behövs stora nya investeringar i ny elproduktion är nödvändigt.

Säkerhet

Säkerheten i kraft och transmission håller på att bli avgörande, nu när terrorhotet från tredje makt ökar. Radiomaster invaderas och ryska skuggflottan kapar sjökablar. Än värre är det i Sydeuropa. Man kan inte övervaka varje meter av transmissionsnätet, så hur gör ni?

– Med förändrade hotbilder har säkerhetsaspekter och beredskap fått ökat fokus. Elsystemet dimensioneras för att hantera samhällsstörningar, cyberhot och potentiella krigssituationer. Hur vår systematiska riskhantering ser ut för att upptäcka och förhindra angrepp på stamnätet kan jag inte gå in på eftersom det skulle kunna underlätta för eventuella antagonister.

Rymd och väder

Det har varit mycket prat om faran med åsknedslag och solstormar. Men det är väl historiskt nu? Många hänvisar till Quebec 1989, där en kraftig solstorm slog ut hela provinsens elnät. Fenomenet är numera känt och man antar att SvK är förberedda?

– Rent tekniskt påverkar solstormarna elsystemet genom att det bildas strömmar på flera miljoner ampere uppe i jonosfären. Dessa skapar ett magnetfält som i förlängningen kan skapa risker. Därför behöver vi alltid ha beredskap för att hantera effekten av solstormar. Då solstormar sammanfaller med förekomsten av solfläckar går det att prognosticera sannolikheten för en solstorm. Satelliter bevakar solfläckarna och solstormarna, och mäter den faktiska strålningen från Solen. När risken för allvarliga solstormar är stor får vi varningar.

Solstormarna kan ha väldigt olika intensitet. De med lägre intensitet hanteras rutinmässigt av vårt kontrollrum. Men kommer det en varning för en extrem solstorm – en sådan som kanske bara drabbar Jorden vart tionde år, eller till och med vart hundrade år – krävs det förebyggande insatser för att skydda kraftsystemet. Då behöver vi höja beredskapen för störningar genom att öka våra marginaler. Det gör vi bland annat genom att minska överföringskapaciteten i stamnätet.

Framtiden

Vill du berätta något mer om framtiden, till exempel om nya energislag?

– Många menar att vätgas kan komma att spela en stor roll i Sveriges energiomställning genom att möjliggöra omställning inom sektorer som har svårt att minska utsläppen på annat sätt. Den 16 augusti kommer Svenska kraftnät att lämna in en rapport till Regeringen om hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras samt redovisa en plan för utbyggnad av el- och vätgasinfrastruktur på transmissionsnivå för Norrbottens och Västerbottens län.