”Energimyndigheten har missat systemperspektivet”

Foto: Otto Marand
Foto: Otto Marand

Svensk Fjärrvärme har svarat på Energimyndighetens remiss på utredning om hur Sverige ska klara kravet i EU:s energieffektiviseringsdirektiv på 1,5 procent årlig energibesparingar mellan 2014 och 2020. I remissyttrande är man framför allt kritiska till att energisystem- och helhetsperspektivet saknas i Energimyndighetens utredning.

Svensk Fjärrvärme menar att det innebär att resurs- och energieffektiva lösningar som fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla inte uppmärksammas, trots att de lyfts fram i energieffektiviseringsdirektivets artikel 14 om effektiv värme och kyla.

Enligt Svensk Fjärrvärme så riskerar Energimyndighetens snäva analys att leda till att inte de mest effektiva energieffektiviseringsåtgärderna prioriteras när regeringen det närmaste året ska besluta om inriktningen för den framtida svenska energieffektiviseringspolitiken.
Däremot är Svensk Fjärrvärme är positiv till Energimyndighetens inriktning på vidareutveckling av befintliga styrmedel för energieffektivisering. Man har heller inget att invända mot Energimyndighetens beräkningar om ett energieffektiviseringsbeting om 75,4 TWh till 2020.

Tanken bakom Energimyndighetens förslag till nytt styrmedel för frivilliga avtal med energibolag om energitjänster är också bra. Men Svensk Fjärrvärme menar att förslaget måste vidareutvecklas, bland annat saknas ett tydligt incitament för energibolagen att delta i ett frivilligt avtal och en juridisk analys. En viktig åtgärd för att förbättra förutsättningarna för att energibolag ska kunna hjälpa sina kunder med energieffektivisering är enligt Svensk Fjärrvärme att avlägsna hinder för att kommunala energibolag ska kunna ägna sig åt detta.

Svensk Fjärrvärme tar även i sitt remissyttrande upp att Boverket byggregler måste ändras för att inte motverka en effektivare energianvändning enligt direktivets intentioner. Dagens byggregler baseras på ”köpt energi” och missgynnar gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme. Man anser att utgångspunkten i stället bör vara den använda energin i byggnaden.