Den norska regeringen planerar att öka uttagen ur landets oljefond till 579 miljarder norska kronor under nästa år. Det framgår av regeringens förslag till statsbudget för 2026, som presenterades på onsdagen. Beslutet markerar en tydlig upptrappning av statens användning av medel från världens största statliga investeringsfond.
Förslaget lades fram av statsminister Jonas Gahr Støres socialdemokratiska regering, som nyligen säkrade en andra mandatperiod. För att förslaget ska gå igenom krävs dock stöd från koalitionspartierna i Stortinget.
Om budgeten antas innebär det att regeringen planerar att använda 57,4 miljarder dollar, motsvarande 2,8 procent av fondens totala värde, vilket är något under den tillåtna gränsen på tre procent enligt den norska budgetregeln. Det är också mer än årets uttag på 550,6 miljarder kronor.
Oljefonden – Norges ekonomiska ryggrad
Den så kallade Statens pensjonsfond utland, ofta kallad oljefonden, grundades på 1990-talet för att säkra framtida generationers välfärd och minska landets direkta beroende av olje- och gasintäkter.
Fonden, som i dag är värd omkring 2 000 miljarder dollar, äger i genomsnitt 1,5 procent av alla börsnoterade företag i världen och investerar i aktier, fastigheter och räntebärande tillgångar globalt.
Alla statliga intäkter från den norska petroleumsektorn förs in i fonden, medan bara avkastningen används för att finansiera statsbudgeten. Enligt den så kallade finanspolitiska handlingsregeln får staten i genomsnitt inte använda mer än fondens beräknade reala avkastning – för närvarande tre procent – över en konjunkturcykel.
För 2026 uppskattar regeringen att nettointäkterna från olje- och gasverksamheten kommer att uppgå till 521 miljarder norska kronor, en minskning från årets beräknade 664 miljarder kronor.
”Oljan och gasen finansierar välfärden”
Den norska regeringen framhåller att petroleumsektorn fortfarande är avgörande för landets ekonomi och offentliga finanser.
– Intäkterna från olje- och gasindustrin är mycket stora och helt avgörande för att finansiera vår välfärdsstat, sade energiminister Terje Aasland när budgetförslaget presenterades.
Han betonade att även om världen är på väg mot en grönare energiframtid kommer fossila bränslen att spela en central roll i många år framöver.
– Världen och Europa kommer att behöva olja och gas i decennier framöver, och det är därför avgörande att Norge fortsätter att utveckla den norska kontinentalsockeln för att vara en stabil och långsiktig energileverantör, sade Aasland.
Regeringen vill därför säkerställa stabila och förutsägbara regler för energisektorn och uppmuntra till en hög nivå av prospektering på norsk kontinentalsockel.
Balansgång mellan välfärd och ansvar
Norges strategi att använda delar av fondens avkastning för att finansiera välfärdssystemet har länge hyllats som ett exempel på långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande. Samtidigt varnar vissa ekonomer för att ökade uttag ur fonden kan skapa tryck på statsbudgeten i tider av lägre oljeintäkter eller svagare börsutveckling.
Den planerade användningen på 2,8 procent av fondens värde ligger dock fortfarande inom ramen för den finanspolitiska regeln, vilket tyder på att regeringen vill upprätthålla sin image som ekonomiskt försiktig – även när behoven av offentliga satsningar ökar.
Med över två biljoner dollar i tillgångar har oljefonden gett Norge ett ekonomiskt övertag som få länder kan mäta sig med. Hur regeringen väljer att balansera kortsiktig stimulans med långsiktigt sparande kommer dock att bli en central fråga i den ekonomiska politiken fram till valet 2029.
Källa: Oilprice.com
