Andreas Willfors är forskare på Novia i Vasa, Finland och en av forskarna i projektet TransAlgae.
De alger som används i projektet är både små mikroalger som har odlats i avloppsvatten i Umeå och stora makroalger som har vuxit vilt längs kusten utanför Bodö i Norge.
Alger ska vara en bra källa till förnybar energi då den: växer snabbt, kan odlas i smutsiga vatten och konkurrerar inte med odlingsmark.
Men forskarna lyfter att det är trots allt en biologisk process med många mekanismer, så att förutspå produktionen av biogas är inte så lätt. Biogasproduktionen kan påverkas av till exempel algernas odlingsförhållanden.
Forskningen går ut på att testa olika blandningar av substrat, det vill säga om det blir mer biogas från olika alger och om det blir bättre om man blandar de på olika sätt med till exempel halm eller hushållsavfall.
Andreas berättar till Biofuel att blandningar av olika substrat ofta ger en positiv effekt, och på många ställen finns det outnyttjad kapacitet i existerande rötreaktorer, till exempel i samband med vattenrening. Genom att blanda substrat kan man få en bättre näringssammansättning. Mikro- och makroalger skiljer sig ganska mycket från varandra ur biogassynvinkel, men båda går att använda.
- I labbet kan vi mäta metanpotentialen, dvs hur mycket biogas som ett substrat eller en blandning producerar. Hittills verkar det som att de stora makroalgerna som växer i saltvatten är bättre att röta eftersom det bildas mer metan då. Just nu håller vi på att testa att blanda alger med halm och slam för att se hur lämpligt det är. Vi ska också titta på om förbehandling lönar sig ur ett energiperspektiv, berättar Andreas.
Det som blir kvar efter rötningen kallas för rötrest och den kan man till exempel sprida ut på åkrar som ett gödselmedel för att återvinna näringsämnen. Det är då viktigt att den inte innehåller för höga halter av tungmetaller eller andra farliga ämnen.
- Jag tror att genom att odla alger här uppe i norr så kan vi stärka den cirkulära bioekonomin i regionen utan att konkurrera med skogen eller jordbruket. Istället kan man se algerna som ett komplement, avslutar Andreas.
