Karlstads universitet ska i samarbete med Glava Energy Center arbeta efter det långsiktiga målet att möjliggöra en högre andel förnybar elproduktion. Mer specifikt utveckling av system för optimerad drift av solparker.
Den tekniska utvecklingen inom sol- och vindkraft öppnar nya möjligheter för utvecklingen av framtidens elkraftssystem, skriver Karlstads universitet.
– ERA-Net Smart Grids Plus - European Pattern Recognition (EPR) är ett projekt vars syfte är att använda mönsterigenkänning som ett verktyg för elnätsoperatörer och producenter för att optimera elsystemet och möjliggöra högre andel av förnybar elproduktion, säger Jorge Solis, docent i elektroteknik vid Karlstads universitet.
– Vår del är att i praktiken installera avancerade energisystem och mätutrustning och testa dessa i praktiken, säger Magnus Nilsson, verksamhetschef vid Glava Energy Center.
Projektets mål är att utveckla, testa och validera metoder för tillämpning av mönsterigenkänning på sex olika områden: proaktivt underhåll, elförbrukningsstudier, lokalt energisystem - mikronät, effektreglering genom spänningsreglering, "Hosting Capacity" - Acceptansgräns och Systemtröghetsstöd.
Finansiärer är Energimyndigheten, Norges forskningsråd och Turkiets vetenskapliga och tekniska forskningsråd (Tübitak) inom ramen för programinitiativet ERA-Net Smart Grids Plus med stöd av EUs forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Totalt omfattar projektfinansieringen 1,6 miljoner euro.
Samarbetet med Glava Energy Center på det här området startade redan 2016 och pågår till och med 2018.
– Syftet med min forskning är att använda avancerade kontrollalgoritmer som konventionellt brukar användas i andra komplexa system, säger Jorge Solis.
Projektets mål är att utveckla, testa och validera metoder för tillämpning av avancerad kontrollalgoritmer i Solar Park 2 i Glava Energy Center, Arvika.
– Vi ser att mjukvarudelen i energisystemen får en allt större betydelse och här finns stora möjligheter till utveckling och forskning, säger Magnus Nilsson.
De existerande kontrollmetoderna tar inte hänsyn till systemets historiska respons eller till de parametrar som påverkar årsproduktionen i en solpark, skriver Karlstads universitet.
– Det krävs ett avancerat kontrollsystem för aktiv analys, diagnos för att göra automatisk felsökning och göra korrigerande åtgärder i rätt tid i en solpark. Under de kommande fem åren har vi förhoppningen om ett nationellt och internationellt externfinansieringsstöd, där denna forskning kan bidra till att öka kunskapen och förståelsen om hur man designar och implementerar avancerade kontrollmetoder för att optimera driften av solparker och därmed utvecklar ett flexibelt och robust energisystem, säger Jorge Solis.
