Ryssland står inför sin värsta bränslekris på flera decennier. En våg av ukrainska drönarattacker mot oljeraffinaderier har lamslagit stora delar av landets energiproduktion och tvingat myndigheterna att införa bensinransonering i flera regioner – från Krim till Sibirien.
Enligt The Moscow Times har minst 21 av Rysslands 38 stora oljeraffinaderier träffats sedan januari, vilket motsvarar nästan en tredjedel av landets kapacitet. Antalet lyckade attacker har ökat med 48 procent jämfört med hela föregående år.
Det har lett till att den ryska råoljeproduktionen i oktober sjönk till 4,86 miljoner fat per dag, nästan 10 procent lägre än i juli och den lägsta nivån på fem år.
– De ukrainska angreppen slår direkt mot Putins krigskassa, eftersom olje- och bränsleexporten är en av regimens viktigaste inkomstkällor, säger ekonomer vid Center for Strategic & International Studies (CSIS).
Ransonering och köer på bensinstationer
De omfattande skadorna på raffinaderierna har lett till en akut bränslebrist. Enligt Kyiv Post har fyra ryska regioner infört begränsningar för hur mycket bensin varje bilist får köpa. I Tyumen får kunder sedan början av oktober endast köpa 30 liter 92- eller 95-oktanigt bränsle per tankning.
I Sverdlovsk har bolag som Lukoil, Bashneft, Tamic Energy och Varta infört liknande tak – mellan 20 och 30 liter per fordon – och i vissa fall förbjudit påfyllning av reservdunkar. På Krim har gränsen sänkts till 20 liter. I Chelyabinsk får kunder köpa högst 30 liter bensin och 70 liter diesel per dag, medan bolaget Prime i Novosibirsk helt stoppat försäljningen av AI-92-bensin.
Långa bilköer ringlar nu utanför bensinstationerna, och bilder från Simferopol på Krim visar hur förare väntar i timmar på att tanka.
Import från Asien – men bränslepriserna rusar
För att hantera krisen har den ryska regeringen förbjudit export av bensin och diesel fram till årets slut, rapporterar The Moscow Times. Samtidigt förbereder sig landet på att importera bränsle från Kina, Singapore och Sydkorea, samt har fyrdubblat importen från Belarus, vars raffinaderier i Novopolotsk och Mozyr tillsammans kan bearbeta omkring tolv miljoner ton råolja årligen.
Trots dessa åtgärder fortsätter priserna att stiga kraftigt. Vid Tatnefts stationer ökade priset på AI-92-bensin på bara två dagar från 59,5 till 62,5 rubel per liter. På den ryska bränslebörsen i Sankt Petersburg har grossistpriserna stigit med nästan 10 procent i september och cirka 50 procent sedan årets början.
Ukrainas strategi är att genom drönarattacker rikta in sig på kritisk rysk infrastruktur – särskilt raffinaderier och exportterminaler. I september träffades bland annat Orsknefteorgsintez i Orenburg, en av Rysslands största anläggningar med en kapacitet på 6,6 miljoner ton per år. Även den viktiga exporthamnen Ust-Luga vid Östersjön arbetar nu bara med halv kapacitet.
Det amerikanska forskningsinstitutet Institute for the Study of War (ISW) beskriver attackerna som ”strategiskt mycket effektiva” eftersom de bidrar till den växande bensinkrisen i hela Ryssland.
Ekonomiska konsekvenser och sviktande krigsfinansiering
Den pågående bränslekrisen förvärrar en redan pressad rysk ekonomi. Regeringen planerar att höja momsen från 20 till 22 procent år 2026 för att täcka de växande kostnaderna för kriget i Ukraina. Enligt Welt går redan 40 procent av statens utgifter till militär och säkerhet.
Samtidigt varnar CSIS för att Rysslands finansiella reserver i den så kallade National Wealth Fund har sjunkit till 51 miljarder dollar, strax över kritisk nivå.
Friedrich-Ebert-Stiftung uppskattar att landets oljeexportintäkter har minskat med omkring 120 miljarder euro, och gasjätten Gazprom redovisade 2023 sin första förlust någonsin.
Källor: The Moscow Times, Kyiv Post, Kommersant, ISW, CSIS, Friedrich-Ebert-Stiftung
