En 330 ton tung kryostat för ITER:s magnettestanläggning har anlänt till byggplatsen i Cadarache i södra Frankrike, efter en fem nätter lång transport från hamnen i Berre-l’Étang nära Marseille. Sträckan på 104 kilometer är en del av den särskilda transportväg som byggts för ITER-projektet.
Kryostaten, som enligt ITER-organisationen ”liknar en gigantisk sardinkonserv”, är 22 meter lång, nästan 11 meter bred och utrustad med ett 800 hästkrafter starkt kraftpaket för transporten. Den är den längsta och bredaste komponent som hittills fraktats till ITER och den första som tagit mer än fyra nätter att nå fram.
Kinesiskt bygge för kalltest av magneter
Kryostaten ska användas i ITER:s magnettestanläggning för att prova delar av de D-formade toroidala fältspolarna samt den minsta av de poloidala spolarna, PF1. Dessa tester genomförs vid extremt låga temperaturer, 4 kelvin (motsvarande minus 269 grader Celsius).
Efter problem med vakuumkärl och värmeskydd 2022 stod det klart att magneterna skulle vara åtkomliga längre än planerat. ITER beslutade därför att bygga en särskild anläggning för kalltester av spolarna – minst en per leverantör.
Kontraktet för den specialanpassade kryostaten skrevs i december 2023 med ett kinesiskt konsortium bestående av Institute of Plasma Physics, Chinese Academy of Sciences (ASIPP) och Shanghai Electric Nuclear Power Equipment Company (SENPEC). Tillverkningen färdigställdes tidigare i år, och transporten sjösattes i slutet av september.
Nu står kryostaten uppställd i den tidigare verkstaden på ITER-området, där den ska förses med reflekterande superisolering innan den flyttas till den färdiga testanläggningen. De första systemen är redan inkopplade till anläggningens kylväxt och körs sedan förra veckan stabilt vid 4 kelvin.
ITER – världens största fusionsprojekt
ITER är ett av världens mest ambitiösa forskningsprojekt och ska visa att kärnfusion kan bli en storskalig, koldioxidfri energikälla. Reaktorn, en så kallad tokamak, är designad för att producera 500 megawatt värmeenergi under minst 400 sekunder, med 50 megawatt plasmauppvärmning.
Ingen elproduktion sker vid ITER – anläggningen är en testplattform. Det beräknas dessutom att ytterligare cirka 300 megawatt el krävs för driften under experimenten.
Totalt 35 länder deltar i samarbetet. EU står för nästan hälften av finansieringen, medan Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Ryssland och USA bidrar till resten.
Bygget startade 2010, och det ursprungliga målet om första plasma 2018 flyttades 2016 till 2025. I juni 2024 antog ITER-rådet en ny plan som siktar på att inleda deuterium-deuterium-fusion omkring 2035, följt av full drift med maximal magnetenergi och plasma.
Källa: ITER Organization
