Harsprånget i Lule älv - Sveriges största vattenkraftsstation som står för 1,5 procent av elproduktionen i landet - genomgår just nu en omfattande förnyelse. I det andra aggregatet av totalt fem byts generator, turbin och intagsluckor ut. När G2 tas i drift igen kommer produktionskapaciteten att öka med 11,8 GWh/år i form av höjd turbinverkningsgrad och minskade generatorförluster. Produktionshöjningen är egentligen större ändå med tanke på att aggregatet legat i malpåse sedan 2003.
Nästan exakt samma modernisering genomförs i Kilforsens kraftstation i Ångermanälven, som är i det närmaste identisk med Harsprånget.
Med en installerad effekt på 940 MW är Harsprånget Sveriges effektmässigt största vattenkraftverk. Stationen byggdes ut i två omgångar, först med tre aggregat åren 1945-1952 och därefter med ytterligare två aggregat 1974-
1980.
Redan 1918 fattade en enig riksdag beslutet att bygga Harsprånget, men krig och lågkonjunktur kom emellan och inte förrän 1951 bröjade stationen producera el.
Harsprångets kraftstation anslöts till världens första 400 kV-ledning, en 100 km lång kraftledning som kallades just Harsprångslinjen och som skickade el från Luleälven till Syd- och Mellansverige.
Förnyelseåtgärder
I början av 1950-talet togs det nu avställda andra aggregatet i drift.
– Det var en maskin som gjort sitt, det var inte möjligt att köra generatorn längre och även ledskenorna var spruckna. Men det var inte så dåligt efter att ha varit i drift i mer än 53 år, säger Rickard Strand, projektledare på Vattenfall.
Den nya generatorn omfattar följande förnyelseåtgärder: ny stator, nya rotorpoler, nya kylare, ny statisk magnetisering och nytt bromssystem.
–Vi behåller bara rotorn i den gamla maskinen, säger Rickard Strand.
I turbinen byts löphjulet ut mot ett av Francistyp anpassat för fallhöjden på 107 meter. Dessutom kommer intagsutrustningen att renoveras och ett nytt hydrauliksystem installekraftssystem och kontrollanläggning anpassas vilket kommer att leda till förbättrad arbetsmiljö för service- och underhållspersonalen.
Miljöeffekter
Aggregatet kommer att tas i provdrift i början av februari 2011 och i reguljär drift i slutet av samma månad. Upprustningen får positiva miljöeffekter genom att den minskar mängden olja och smörjmedel som behövs för att driva aggregatet. Även utbytet av hydrauliken för att styra intaget kommer att minska oljeförbrukningen. Parallellt med förnyelsen av Harsprånget genomför Vattenfall en modernisering av Kilforsens kraftstation i Ångermanälven.
– Kilforsen och Harsprånget byggdes samtidigt, de har samma fallhöjder och är nästan identiska. Man brukar kalla dem för systermaskiner eftersom de har likadana turbiner och generatorer, säger Rickard Strand.
Rickard Strand berättar att både Harsprångets och Kilforsens kraftstationer ingår i Vattenfalls program Starta Sverige.
– Harsprånget har en viktig funktion för att starta upp elnätet i hela landet om det skulle slås ut. Då vill man ha maskiner som är särskilt robusta, som orkar hålla sin bestämda frekvens och inte påverkas av laster på nätet, förklarar han och berättar att Vattenfall gjort försök att skärma av delar av nätet och sedan starta upp det med hjälp av Harsprånget tillsammans med Kilforens och Letsis kraftstationer.
