Vattenfall skriver ner värdet på bolagets tillgångar med 29,7 miljarder kronor till följd av den dåliga marknadsutvecklingen och högre affärsrisker. Bolaget gör bedömningen att marknaden inte kommer att återhämta sig inom en överskådlig framtid.
Ledningen ökar nu farten på besparingarna. De planerade besparingarna för 2014 på 1,5 miljarder kronor ökar till 2,5 miljarder kronor. För 2015 sätts ett nytt sparmål på två miljarder kronor.
Anställningsstopp och kraftfulla restriktioner på externa konsulter införs. Totalt utökas sparprogrammet till 13,5 miljarder kronor till 2015.
Dessutom drar Vattenfalledningen ner de planerade investeringarna för perioden 2013 till 2017, från 123 miljarder till 105 miljarder kronor.
Samtidigt har ledningen beslutat dela upp verksamheten i en nordisk och en kontinentaleuropeisk del. Enligt styrelseordförande Lars G Nordström öppnar en uppdelning av bolaget för möjligheten att ta in nya ägare i den europeiska verksamheten för att dela på riskerna.
I tidigare sparpaket har Vattenfall sagt att 2 500 anställda kommer att försvinna från koncernen.
-Vi kan inte utesluta att vi får se ytterligare nedskärningar. Men just nu är det för tidigt att gå ut med ett antal, säger Østein Löseth på presskonferensen.
- Som utvecklingen varit de senaste åren är det en riktig åtgärd med uppdelningen av företaget och nedskrivningar, säger Janne Rudén, ordförande för Seko.
Han riktar kritik mot att ägaren, det vill säga regeringen, haft dålig koll på affärerna.
- Men allt går inte att hänföra till Nuon-affären. Det handlar också om kolkraft och kärnkraft i Tyskland.
- När affärerna gjordes var det många som hyllade dem. Och nu är Vattenfall inte ensamma om stora nedskrivningar bland energibolagen.
Johnny Bernhardsson, arbetstagarledamot för Unionen i Vattenfalls styrelse, är försiktig i sina kommentarer.
- Marknadsutvecklingen har styrt det här.
Han syftar både på uppdelningen av Vattenfall i en nordisk del och en kontinentaleuropeisk del och han syftar på de stora nedskrivningarna.
-Det vore roligt om vi haft en kristallkula men det har vi inte. Vi trodde på affären när den gjordes, säger han och syftar på Nuon-affären.
Lars G Josefsson, vd för Vattenfall vid köpet av Nuon, sade i vintras till TT att det i efterhand har visat sig vara en dålig affär för bolaget. I dag vill han inte kommentera läget för bolaget. Men han påpekar att en nedskrivning ligger i linje med hur resten av branschen agerar.
- Det är helt normalt skulle jag tro, utan att vara insatt i det som sagts i dag. Den recession som fortfarande pågår plågar ju branschen. Det är låga elpriser och alla bolag i hela Europa har gjort stora nedskrivningar, säger han till TT.
Vattenfall betalar fortfarande av på den enorma köpeskillingen för Nuon. För bara några veckor sedan, den 1 juli, betalade Vattenfall 1,18 miljarder euro (cirka 10,3 miljarder kronor) för 15 procent av aktierna.
Ingvar Matsson, kreditanalytiker på Swedbank, tycker inte att den jättelika nedskrivningen är helt oväntad.
- Man har jobbiga marknadsförhållanden i Centraleuropa, framför allt. Det är en prispress på el och värme. Som en konsekvens av det så har man ingen annan utväg än att skriva ned värdet på sina tillgångar.
Sett till kreditrisken så är Vattenfalls nedskrivning inget som akut oroar, säger Ingvar Matsson.
- Underliggande, operationellt, så ser det inte konstigt ut. Man ligger på en resultatnivå, före de här nedskrivningarna, som är i linje med föregående kvartal och i linje med marknaden.
Så sent som i maj lämnade Vattenfall en utdelning till ägaren svenska staten på 6,8 miljarder kronor. Det borde bolaget inte ha gjort, anser Jakob Magnussen, analytiker på Danske Bank.
- Man kan hoppas att staten nu backar upp Vattenfall i ambitionen att minska gearingen (skuldsättningsgraden), och har lägre avkastningskrav framöver.
I fjol uppgick Vattenfalls utdelning till staten till 4,4 miljarder kronor.
Inklusive jättenedskrivningarna gör Vattenfall en förlust efter skatt på 17 miljarder kronor för första halvåret, vilket kan jämföras med vinsten på 14,7 miljarder kronor samma period i fjol.
Omsättningen ökade under perioden med 1,4 procent till nästan 87 miljarder kronor. Elproduktionen ökade med fem procent till 93,8 TWh.
(TT)
