Under juni månad hölls Euroheat & Powers styrelsemöte i Bryssel. En av deltagarna var Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme. Hon var där för att diskutera strategier för att sprida fjärrvärme och fjärrkyla i Europa. Enligt henne verkar det som att fjärrvärme och fjärrkyla äntligen har hamnat på EU:s agenda.
Hennes uppfattning var att diskussionen kring energi och fjärrvärme tagit en ny riktning. Efter att under många år varit handlat om hållbarhet i energisystemet har fokus riktats mot leveranssäkerhet och energieffektivisering.
– Dessa frågor är ju något som är kännetecknande för fjärrvärmen, så nu har vi helt plötsligt hamnat i kärnan av EU-diskussionen. Det gör att det nu finns en helt annan möjlighet att nå ut med fjärrvärmens fördelar i bredare kretsar, säger Ulrika Jardfelt.
En bidragande orsak till detta tror hon är Euroheat & Powers nya direktör Paul Voss, som tillträdde i höstas. Han har drivit dessa frågor betydligt hårdare än tidigare företrädare.
Precis innan Paul Voss tillträdde sin post släpptes även en forskningsrapport som säger att Eu:s klimatmål om minskade koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2050 kan uppnås enklare och till lägre kostnad om fjärrvärmesystemet byggs ut i Europa. Vilket naturligtvis ger vatten på kvarnen till de frågor som Ulrika Jardfelt vill lyfta.
– 40 procent av gasanvändningen i Europa går till att värma bostäder. Det är på detta område vi måste sätta in stöten och bli mer självförsörjande. Här kan Sverige visa vägen, säger Ulrika Jardfelt.
Exportera den svenska modellen
Enligt rapporten kan minst 100 miljarder euro sparas varje år om fjärrvärmesystemet i Europa byggs ut.
Studien är unik eftersom forskarna har analyserat värmebehovet på lokal nivå och tittat på lokala möjligheter att tillgodose energibehoven med fjärrvärme. Till exempel var man lämpligen kan använda geotermi, var stora industrikluster kan utnyttjas för att ta vara på spillvärme och att avfall, som i dag läggs på deponi, i stället kan utnyttjas för energiåtervinning.
Rapporten föreslår en strategi där värmebehovet tillgodoses med återvunnen och förnybar energi likt det system som finns i Sverige.
– I Sverige har vi redan gjort detta. Det handlar om att ställa om från enbart elproduktion till kraftvärme, att återanvända, återvinna och ta vara på energin från avfall som idag läggs på tipp och att nyttiggöra spillvärme från industrier, istället för att värmen kyls bort medan husen värms med fossila bränslen. Men det krävs målmedvetna politiker och företag som vågar investera, menar Ulrika Jardfelt.
Hittills har denna process gått ganska trögt och det finns många länder som är mer eller mindre totalt beroende av rysk gas och oljeimporten utgör en stor del av Eu:s totala import. Men Ukrainakrisen har gjort att hjulen nu börjat snurra och i mars lade Europeiska rådet fram en begäran till Eu-kommissionen. Som svar på denna begäran lade de fram en plan för trygg energiförsörjning där de bland annat uppmärksammar värmens betydelse för energisystemet och pekar på utbyggd fjärrvärme som en del i planen för ökad försörjningstrygghet.
Nya regler
På hemmaplan står det inte heller still. Näringsdepartementet lämnade februari i år ett förslag om ändring i fjärrvärmelagen som gick igenom. Den nya lagen, som trädde ikraft första augusti i år, innebär att den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät har rätt att få ett reglerat tillträde till rörledningarna vilket till exempel innebär att en industri som vill leverera spillvärme till ett fjärrvärmeföretag har rätt att göra det om de själva står för investeringen av anslutningsledningen.
Svensk Fjärrvärme är positiv till lagen som skapar tydligare förutsättningar för konkurrens i produktionsledet för fjärrvärme.
– Vi är redan bäst i världen på att ta vara på spillvärme från industrin. Men att det nu införs tydliga regler för vad som ska gälla tjänar alla på. Det finns ingenting som hindrar att vi blir ännu bättre, säger Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.
Industrins årliga leveranser av värme till fjärrvärmenäten uppgår i nuläget till mellan 3,1 och 4,1 terawattimmar, och leveranser av industriell restvärme förekommer till omkring 70 fjärrvärmenät i landet. Det finns dock potential att leverera uppemot det dubbla.
Ulrika Jardfelt menar att idén om att uppmuntra till ökat utnyttjande av spillvärme ligger helt i linje med Svensk Fjärrvärmes grundläggande idé om att ta vara på resurser som annars skulle gå till spillo.
Kvarstår hinder
Men det finns fortfarande hinder för fjärrvärmen i Sverige. På Svensk Fjärrvärme anser man att ett av de största hindren för att förverkliga potentialen för fjärrvärme är dagens utformning av energikraven i Boverkets byggregler. De snedvrider konkurrensen på uppvärmningsmarknaden, vilket även tydliggjorts av regeringen i Budgetpropositionen för 2014.
– Byggreglerna påverkar också potentialen för kraftvärmen, den samtidiga produktionen av el och värme, eftersom det finns risk att värmeunderlaget slås undan. Då kommer ingen ny kraftvärme att byggas, och även den befintliga riskerar att försvinna, avslutar Ulrika Jardfelt.
