Elektrifieringen av färjetrafiken tar nu ett avgörande steg i Danmark. Rederiet Molslinjen har beställt två stora batteridrivna katamaraner för rutten mellan Århus och Själlands Odde. Färjorna ska enligt planerna tas i drift vid årsskiftet 2027–2028.
De nya fartygen byggs på varvet Incat i Tasmanien, Australien, där flera av Molslinjens nuvarande snabbfärjor också har producerats. Tillsammans med ett eventuellt tredje fartyg, som fortfarande diskuteras, blir Kattegattslinjen världens hittills största elektrifieringsprojekt till sjöss.
– Molslinjen har i många år varit kritisk infrastruktur och skapat sammanhållning med en flytande bro mellan Jylland och Själland. Nu ser vi till att den flytande bron blir betydligt grönare och samtidigt markerar en milstolpe i den gröna omställningen för både färjetrafiken och Danmark, säger Carsten Jensen, vd för Nordic Ferry Infrastructure, som äger Molslinjen, i ett pressmeddelande.
Stora krav på elnätet
De nya färjorna blir enorma elförbrukare. Att ladda batterierna kräver mycket hög effekt under kort tid, vilket innebär stora påfrestningar på elnäten i hamnarna.
På Själlands Odde är det nätbolaget Cerius som ansvarar för att bygga ut infrastrukturen.
– Att ladda dessa batterier under korta stopp i hamn innebär ett effektuttag som aldrig tidigare förekommit på Själlands Odde. Därför måste hela infrastrukturen förstärkas, med nya jordkablar och transformatorstationer. Det är en stor uppgift, men också en viktig del i elektrifieringen av en av Danmarks största koldioxidutsläppare, säger Frederik Dalgård Andersen, planeringschef på Cerius.
Även på Jyllandssidan krävs omfattande förstärkningar. Energi- och rådgivningsbolaget NRGi, med bas i Århus, är positivt inställt.
– Vi har en stor och gemensam uppgift i att elektrifiera samhället för att ersätta fossila bränslen. Det gäller också färjedriften, och de nya batteridrivna katamaranerna blir ett viktigt bidrag i vårt område, säger Tommy Jakobsen, kommunikationschef på NRGi.
Kostnad och Infrastruktur
Investeringen omfattar tre färjor med tillhörande infrastruktur och beräknas kosta cirka 3,5 miljarder danska kronor. Enligt Molslinjen är projektet delvis motiverat av den koldioxidskatt som Folketinget beslutade om 2022 samt det stöd för grön omställning som regeringen tillsammans med flera partier antog 2024.
Rederiet har ansökt om medel ur statens gröna stödprogram för att elektrifiera Kattegattlinjen.
– Vi har nu två och ett halvt år på oss att bli redo för full elektrisk drift på Kattegatt. Det är en viktig milstolpe för vårt företag. Vi är en av landets fem största utsläppare av koldioxid, och med statligt stöd kan vi ta bort 132 000 ton koldioxid per år från Danmarks klimatpåverkan, säger Molslinjens vd Kristian Durhuus.
Enligt designföretaget OSK Design, som utvecklar fartygen tillsammans med Molslinjen, blir projektet det mest avancerade av sitt slag i världen, både på grund av fartygens storlek och den höga turtätheten.
– Det blir den första färjelinjen i världen som är en betydande trafikled och som elektrifieras fullt ut, säger Anders Ørgaard, kommersiell direktör för OSK Design, till branschtidningen Energy-Supply.
Fakta: Kattegatts nya elfärjor
- Längd: 129 meter
- Bredd: 30,5 meter
- Kapacitet: 1 483 passagerare och 500 bilar
- Batterikapacitet: 45 000 kilowattimmar
- Maxfart: cirka 40 knop (75 km/h)
- Laddning: 15 kilovolt AC, 55 megawatt i 30 minuter
- Utsläppsminskning: 132 000 ton koldioxid per år
- Investering: cirka 3,5 miljarder danska kronor
Källa: Molslinjen, Energy-Supply