Precis som i Sverige stod fossila bränslen för nästan hela Danmarks uppvärmning i början av 70-talet. Och precis som i Sverige har dansk fjärrvärme haft en stark utveckling sedan oljekrisen i början av 70-talet. Oljekrisen blev det uppvaknande som Danmark och Sverige behövde för att ställa om från fossila bränslen till uthålliga och klimatsmarta system.
I Danmark står fjärrvärme idag för drygt 60 procent av hushållens uppvärmning. Den gröna andelen av dansk fjärrvärme har vuxit till 52 procent och värms med biomassa till 31,5 procent men även med sol, vind, avfall, geotermi och spillvärme.
Produktionen av fjärrvärme i Danmark skiljer sig från Sveriges i flera avseenden. I Danmark kommer den mesta fjärrvärmen från kraftvärmeverk, och användandet av fossila bränslen är fortfarande vanlig i värmeproduktionen, till skillnad från Sverige där 90 procent av bränslet är förnybart.
– I Danmark finns det ännu stor potential att bygga ut fjärrvärmen och hitta nya kunder, säger Birger Lauersen, internationell chef på Dansk Fjärrvärme.
Han menar att Danmark måste fasa ut de fossila bränslena, så att fjärrvärmen kan leva upp till regeringens målsättning om 100 procent förnybara energikällor till 2035.
– Övergången från olja till naturgas minskade koldioxidutsläppen radikalt men naturgas är fortfarande ett fossilt bränsle som ska bort för att fjärrvärmen ska kunna bli helt grön, säger Birger Lauersen.
Fler små anläggningar
Fjärrvärme och el samproduceras nästan uteslutande i kraftvärmeverk i Danmark. Genom decentralisering av el- och värmeproduktionen har många nya små anläggningar byggts runtom i landet vilket har främjat användandet av fjärrvärme. Idag finns det mer än 400 värme- eller kraftvärmeverk i Danmark, att jämföra med Sveriges cirka 150 anläggningar.
– En anpassning och utmaning för framtiden är att kunna ansluta ännu fler småskaliga producenter till nätet. Men då talar vi inte om värme- eller kraftvärmeverk utan om producerande konsumenter, så kallade prosumeneter, säger Birger Lauersen.
I Danmark har man kommit längre än Sverige i denna fråga. Man har haft ett annat reglerverk som tillåtet anslutningar på ett annat sätt än i Sverige. Men framtiden innebär ändå utmaningar för det krävs nya tekniska lösningar för kommande energisystem.
Forskning
Fjärrvärmeforskning har tidigare inte varit någon omfattande verksamhet i Danmark, men sedan ett par år görs det flera stora satsningar på forskning om fjärrvärme. Störst är projektet 4DH, där man under sex år satsar 60 miljoner danska kronor, motsvarande drygt 72 miljoner svenska kronor, på att utveckla det man kallar för fjärde generationens fjärrvärme.
– En viktig del i nästa generations fjärrvärme är att temperaturerna i näten ska sänkas betydligt, säger Birger Lauersen.
Den första generationen fjärrvärme var ångsystem. Den andra generationen definieras som vatten under tryck och 100 grader och i den tredje ligger temperaturen under 100 grader. Just att anpassa fjärrvärmenäten gentemot framtidens energieffektiva byggnader är en av utmaningarna som fjärrvärmen står inför.
– I de energihus som kommer framöver är vi nere på 50 grader i framledningstemperatur och 25 grader i retur, tror Birger Lauersen.
Naturligt monopol
Förutsättningarna för fjärrvärme i Sverige och Danmark är relativt lika, men trots allt finns det skillnader och en av dem är prisreglering. I Sverige är fjärrvärmen inte prisreglerad medan regleringen i Danmark kan sägas vara avkastningsbaserad.
– Det finns ett krav på att fjärrvärmeverkens vinst skall vara noll varje år, vilket även innebär att utjämning av vinster och förluster över tid inte tillåts, berättar Birger Lauersen.
Det finns dock en möjlighet för danska fjärrvärmeföretag att ansöka om att generera överskottsvinster i maximalt fem år för att kunna göra framtida investeringar.
Jämför man prisspridningen över de olika fjärrvärmenäten ser man att variationskoefficienten är lika med 33 procent i Danmark och runt 10 procent beroende på typ av kund i Sverige. Detta antyder att prisspridningen i förhållande till medelpriset är tre gånger högre i det reglerade Danmark.
Stabilitet
Sedan 2012 har energibranschen i Danmark påverkats av den politiska osäkerheten kring energiavtalen. Men ramavtalen mellan Vänstern och regeringen rörande Vækstpakke 2014 hoppas skapa det lugn inom energisektorn som behövs för att fjärrvärmeverken skall våga investera långsiktigt i den teknologi som ska säkra omställningen till förnybara energikällor.
– De senaste åren har varit oroliga och osäkra. Men det ser ut att lösa sig nu med stabila ramavtal, säger Dansk Fjärrvärmes vd Kim Mortensen.
Fjärrvärmeverken i Danmark har behövt satsa på grön teknologi och under 2013 investerades fem miljarder kronor i solvärmeanläggningar, biomassa, värmepumpar och utbyggnad.
Vækstpakke 2014 kommer också innebära att den avgift för försörjningssäkerhet som det tidigare beslutats om skall tas bort.
– Försörjningssäkerhetsavgiften har skapat en skev konkurrenssituation för de olika uppvärmningsalternativen och inte varit till fördel för gröna lösningar, menar Kim Mortensen.
Regeringen och Vänstern har i ramavtalen för Vækstpakke 2014 även inkluderat en lättnad av administrationen.
– De senaste åren har den administrativa verksamheten för fjärrvärmeverken vuxit betydligt. Det är glädjande att regeringen och Vänstern nu önskar lätta på administrationen så att fjärrvärmeverken exempelvis kan fokusera ännu mer på att effektivisera den dagliga driften, säger Kim Mortensen.
