Klimatförändringarna är ett faktum som vi måste reagera på. Klimatet kan inte vänta på ekonomisk tillväxt i Europa. Det är dock upp till beslutsfattarna att bestämma om utsläppen ska minskas på ett smart och kostnadseffektivt eller på ett dyrt och komplicerat sätt. På Fortums energiseminarium i Almedalen uppmanade Fortums vd Tapio Kuula EU:s nyvalda beslutsfattare söka samförstånd om framtiden för klimat- och energipolitiken i höst.
– Målet för klimat- och energipolitiken fram till 2030 måste vara minskade utsläpp. Marknadsbaserad handel med utsläppsrätter inom hela EU är det bästa styrmedlet för att åstadkomma investeringar med låga utsläpp, bättre energieffektivitet och ökad produktion av förnybar energi, sade Tapio Kuula.
För att förebygga koldioxidläckage är det samtidigt viktigt att EU-länderna gemensamt kommer överens om hur den energiintensiva industrin ska kompenseras för de kostnader som handeln med utsläppsrätter medför. I det rådande ekonomiska läget behöver Europa alla sina industriföretag och de arbetsplatser dessa skapar. Vi har inte råd att tvinga företag att flytta sin verksamhet utanför EU. Mekanismer som säkerställer den energiintensiva sektorns internationella konkurrenskraft får dock inte leda till att handeln med utsläppsrätter urvattnas.
Tillgång till energi och säkra energileveranser har i och med situationen i Ukraina intagit en central plats i diskussionerna. De förändringar i klimat- och energipolitiken till 2030 som EU-kommissionen skissade på i januari bidrar till förbättrad tillgång till energi då en koldioxidsnål energimarknad kräver en minskad import av fossilt bränsle.
– En gemensam, konkurrensutsatt och välintegrerad inre energimarknad skulle på ett avgörande sätt förbättra energisäkerheten inom EU samtidigt som även kunderna gynnas i slutändan. Energipolitiken är av stor betydelse för samhällsekonomin men även för den nationella och den internationella konkurrenskraften. De kommer alltså att bli viktiga samtalsämnen inför höstens riksdagsval i Sverige och inför Finlands riksdagsval nästa vår, sade Tapio Kuula.
– Djungeln av bidragsformer för förnybar energi måste gradvis stramas upp och produktionen måste bli en mer integrerad del av energimarknaden. Trots sjunkande grossistpriser för el har kundernas elkostnader stigit snabbt. Det är kunderna som betalar stödet till förnybar energi som även belastar både kunderna och industrin genom skatter. Bidragsupplägget är väldigt kostsamt samtidigt som det leder till en snedvridning på energimarknaden, sade Tapio Kuula.
