Utan fjärrvärme skulle Helsingborgsregionen vara smutsigare, fattigare och med större förbrukning av jordens resurser. Det visar en studie från WSP.
I studien jämförs dagens energisystem i regionen (Helsingborg, Ängelholm och del av Landskrona) med ett alternativt scenario utan fjärrvärme för värmeförsörjningen.
Enligt studien så skulle effekterna bli stora. Utsläppen av koldioxid skulle vara 131 000 ton större. 1 358 personer färre skulle ha ett jobb. Den lokala köpkraften skulle minska med 196 miljoner kronor och uttaget av naturresurser - primärenergi - skulle bli sex gånger större.
– Fjärrvärmens miljöfördelar är kända sedan tidigare, däremot har vi inte förstått vilken betydelse den har för samhällsekonomin. Studien syftar till att tydliggöra det, säger Lars-Inge Persson, chef för affärsområde Kraft & Värme vid Öresundskraft.
Studien, som gjorts av WSP Sverige, använder den så kallade rAps-modellen, Regionalt analys och prognossystem. Analysen baseras på energiförsörjningen i regionen år 2013 (basscenario) kombinerat med byggnadsdata från SCB.
I alternativscenariot ersätts fjärrvärmen med en mix av värmepumpar, naturgas, biobränsle, elpanna och direktel. Kraftvärmeelen antas bli ersatt med nordisk residualel.
rAps-körningarna visar att den totala sysselsättningseffekten blir minus 1 358 personer; en direkt effekt om minus 800 personer och en indirekt på minus 558 arbetstillfällen.
Den beskattningsbara förvärvsinkomsten skulle bli 293 miljoner kronor mindre om fjärrvärmen inte fanns i regionen. Den disponibla inkomsten beräknas bli 196 miljoner kronor lägre på grund av att de personer som sägs upp erhåller arbetslöshetsersättning i stället för lön. Den minskade sysselsättningen påverkar även kommunernas skatteintäkter. De minskar med 90 miljoner kronor, motsvarande 1000 grundskoleplatser.
– Det är häpnadsväckande siffror, även för oss som dagligdags arbetar med fjärrvärme, som visar vilken enorm betydelse fjärrvärmen har för regionen, säger Lars-Inge Persson.
Miljöpåverkan av dagens fjärrvärme har jämförts med alternativscenariots, räknat som koldioxidekvivalenter. Dagens energisystem leder till koldioxidutsläpp på knappt 75 000 ton/år. I alternativscenariot beräknas de bli nära tre gånger större, 206 000 ton/år, eller motsvarande 73 000 bilar om året.
Även koldioxidutsläpp har en samhällelig kostnad. Studien använder den generella koldioxidskatten för att värdera den samhällsekonomiska kostnaden då skatten implicit uttrycker politikernas värdering av koldioxidreducering. Koldioxidskatten i dagsläget motsvarar 1 050 SEK/ton. Det innebär att den samhällsekonomiska nyttan av minskade koldioxidutsläpp genom fjärrvärme i energisystemet blir cirka 137 miljoner kronor/år.
Studien jämför också effekten på behovet av primärenergi. Enkelt uttryckt är det hur mycket energi som kommer från jungfruliga naturresurser. Här blir skillnaderna ännu större: 235 gigawattimmar/år i dagens energisystem mot 1 500 gigawattimmar/år i scenariot utan fjärrvärme.
I ett scenario utan fjärrvärme blir alltså uttaget av jungfruliga naturresurser sex gånger större än med dagens system. Det motsvarar den energimängd som skulle behövas för att värma hela Köpenhamn om de hade ett likadant fjärrvärmesystem som Helsingborg. Eller att varje hushåll i regionen åkte sträckan Helsingborg-Stockholm tur och retur 18 gånger med en modern bil.
Studien har genomförts av WSP Sverige på uppdrag av Öresundskraft.
