Kärnkraft kan byggas snabbt och till relativt låga kostnader – men nästan inte längre i västvärlden. Det hävdar energiprofessorn Jonas Kristiansen Nøland i en debattartikel i Dagens Industri.
Som exempel lyfter han fram kärnkraftverket Saeul 4 i Sydkorea. Reaktorn började byggas den 20 september 2018 och väntas tas i drift under 2026. Anläggningen har en effekt på 1340 megawatt och beräknas producera över tio terawattimmar el per år.
Enligt Nøland visar projektet hur billigt kärnkraft kan byggas när reglering och byggprocesser fungerar effektivt.
Billig el från ny reaktor
Byggkostnaden för Saeul 4 uppskattas till omkring trettio miljarder kronor. Med vanliga ekonomiska antaganden innebär det en produktionskostnad på cirka 50 öre per kilowattimme.
– Det gör Saeul 4 till världens billigaste nya fossilfria och planerbara elproduktion, skriver Nøland.
Han menar att denna kostnadsnivå inte är unik utan relativt vanlig i flera länder utanför västvärlden.
I Europa framstår däremot liknande projekt som allt svårare att genomföra. Stora infrastruktursatsningar tenderar att bli betydligt dyrare och ta betydligt längre tid än planerat.
– Vi har förlorat tron på vår egen förmåga att bygga stora projekt, skriver Nøland.
Byggtid upp till 20 år i väst
Globalt byggs nya kärnreaktorer normalt på sex till åtta år. I Europa och Nordamerika har flera projekt däremot tagit mellan 15 och 20 år.
Enligt Nøland beror detta i stor utsträckning på omfattande regleringar och långsamma myndighetsprocesser. Under byggtiden ändras ofta säkerhetskrav och design, vilket leder till att komponenter måste byggas om.
Dessutom skiljer sig regelverken mellan olika europeiska länder. Resultatet blir att många reaktorer byggs som unika projekt i stället för standardiserade modeller.
– Vi tvingas bygga något nytt varje gång. Då kan man aldrig dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt, skriver han.
I flera asiatiska länder, särskilt i Sydkorea och Kina, har man i stället satsat på standardiserade reaktordesigner och serieproduktion av komponenter.
Aktivism och säkerhetskrav
Nøland menar också att politiska beslut har bidragit till de stigande kostnaderna.
Han hänvisar till ett uttalande från den tidigare tyska miljöministern Jürgen Trittin från partiet Die Grünen.
I en intervju 2022 sade Trittin:
– Vi visste att vi inte kunde stoppa kärnkraften enbart genom gatuprotester. Därför försökte vi inom regeringarna göra kärnkraftverken olönsamma genom att höja säkerhetsstandarderna.
Enligt Nøland illustrerar uttalandet hur politiska strategier kan påverka energisystemets utveckling.
Han lyfter också fram vissa säkerhetskrav som exempel på kostnadsdrivande regler. Extra inneslutningsstrukturer och andra redundanta skyddssystem kan i vissa fall ge relativt liten riskminskning i förhållande till kostnaden.
– Det handlar inte om att åtgärderna saknar effekt, utan om att de kan vara ett mycket dyrt sätt att uppnå en marginell riskreduktion, skriver han.
Uppförsbacke för ny kärnkraft i Europa
I Sverige arbetar regeringen, med energi- och näringsminister Ebba Busch, för att möjliggöra ny kärnkraft. Men enligt Nøland riskerar omfattande regelverk att göra projekten dyrare och mer tidskrävande.
Han menar att Europa skulle kunna dra lärdom av länder som Sydkorea genom att harmonisera regelverk, standardisera reaktordesigner och effektivisera byggprocesser.
Annars riskerar västvärlden att hamna på efterkälken i utvecklingen av ny planerbar elproduktion.
– Frågan är inte om det är möjligt att bygga billig kärnkraft. Frågan är om vi är villiga att förstå vad som krävs, skriver Nøland.
Källa: Debattartikel av Jonas Kristiansen Nøland i Dagens Industri.
Fakta
Saeul-reaktorerna i Sydkorea använder den sydkoreanska reaktortypen APR-1400. Samma modell byggs även i bland annat Förenade Arabemiraten vid kärnkraftverket Barakah. Reaktorn är en vidareutveckling av äldre tryckvattenreaktorer och har blivit ett av de mest exporterade moderna kärnkraftsprojekten utanför västvärlden.
