Det nederländska statliga vätgasnätet, som byggs av gasnätsoperatören Gasunie, riskerar att aldrig bli fullt utbyggt trots ett statligt stöd på 750 miljoner euro. Det varnar Nederländernas riksrevision i en ny granskning av projektet, som pekar på kraftiga kostnadsökningar och betydligt större startförluster än vad som tidigare kommunicerats.
När regeringen godkände stödet 2023 byggde beslutet på antagandet att hela vätgasnätet skulle kosta omkring 1,5 miljarder euro att färdigställa. Redan då räknade Gasunie med startförluster på 857 miljoner euro innan nätet skulle börja generera intäkter via transmissionsavgifter.
Enligt riksrevisionen innebar detta att även det ursprungliga stödet var otillräckligt för att täcka det förväntade underskottet. Sedan dess har kalkylen försämrats ytterligare.
Kostnaderna mer än fördubblade
Gasunie uppskattar nu att utbyggnaden av det nationella vätgasnätet kommer att kosta omkring 3,8 miljarder euro. Det innebär att de beräknade startförlusterna har vuxit till cirka 2,5 miljarder euro – mer än tre gånger så mycket som det statliga stödet.
– Som en följd är det osäkert om hela nätet kan byggas med det nuvarande stödet, varnar riksrevisionen i sin rapport.
Hittills har endast en av totalt 15 planerade sträckor färdigställts, en 32 kilometer lång ledning mellan Rotterdam och Pernis. För de återstående 14 delsträckorna är den ekonomiska och praktiska genomförbarheten fortfarande oklar.
Riksrevisionen pekar särskilt på ett fortsatt så kallat hönan-och-ägget-problem. Utbyggnaden av flera delar av nätet är beroende av bindande avtal med framtida användare, samtidigt som industrin tvekar att skriva kontrakt innan infrastrukturen finns på plats.
Låg efterfrågan på vätgas
Granskningen visar också att både tillgången på och efterfrågan på vätgas i Nederländerna utvecklas långsammare än planerat. Vätgasnätet dimensionerades för att kunna transportera vätgas från elektrolysörer med en sammanlagd effekt på 4 gigawatt från år 2030.
I praktiken har riksrevisionen endast identifierat en elektrolysör på 200 megawatt som är under byggnation. Därutöver har Air Liquide nyligen fattat investeringsbeslut om ytterligare ett projekt på 200 megawatt, vilket fortfarande är långt ifrån de volymer som låg till grund för nätets utformning.
Mot denna bakgrund skisserar riksrevisionen tre möjliga vägar för staten att hantera de växande förlusterna – högre direktstöd, höjda transmissionsavgifter redan från start eller en alternativ fördelning av kostnader mellan nuvarande och framtida användare.
– Med tanke på beloppens storlek ser vi en risk för att syftet med subventionsbeslutet inte uppnås. Samtidigt finns en risk för statskassan, eftersom alla inblandade vill undvika kraftigt höjda avgifter, konstaterar myndigheten.
Regeringen pekar på framtida avgifter
Klimat- och tillväxtminister Sophie Hermans medger i ett skriftligt svar att projektet borde ha budgeterats med större hänsyn till osäkerheter.
– I efterhand hade det varit klokare att arbeta med en probabilistisk budget i ett tidigt skede, så att kostnadsriskerna blivit tydligare, skriver hon.
Samtidigt anser hon att stödet på 750 miljoner euro för närvarande bedöms vara tillräckligt, eftersom Gasunie fram till mitten av 2033 har frihet att sätta sina avgifter innan prisreglering införs.
Regeringen utreder även, tillsammans med tillsynsmyndigheten ACM, om kostnaderna kan fördelas över tid genom avskrivningar – ett upplägg som påminner om Tysklands så kallade amorteringskonto för vätgasnät, där utbyggnaden finansieras i förskott och betalas tillbaka över flera decennier.
– Även en sådan lösning är förenad med risker, varnar Hermans.
Källa: Artikel baserad på uppgifter från Nederländernas riksrevision och uttalanden från klimat- och tillväxtminister Sophie Hermans.
