Stort intresse för vindkraft i svenska vatten

Av de tio stora havsbaserade vindkraftsprojekt som ligger på regeringens bord är tre från Vattenfall - Kattegatt Syd, Stora Middelgrund och Poseidon. Foto: Vattenfall

Den globala listan över havsbaserad vindkraft under utveckling växte med 500 GW under 2022, och uppgår nu till totalt 1250 GW enligt forskning från Renewables Consulting Group. I Sverige uppgår årsproduktionen av havsbaserad vindkraft till endast 0,6 TWh, men intresset för att bygga vindparker i svenskt vatten är stort. Svenska och utländska aktörer väntar nu på klartecken för att få bygga vindparker till havs som kan täcka hela Sveriges årsförbrukning av el.

 

AV: PIERRE EKLUND

bild
Magnus Rosenblad, marknadschef för SeaSapphire, ett joint venture mellan irländska Simply Blue Group och svenska Eolus Vind, med vindparker under utveckling i Sverige och Finland. Foto: Simply Blue Group

Under det senaste decenniet har antalet vindparker ökat markant över hela världen, och i Europa är EU:s mål att vindkraft ska stå för 43 procent av unionens elektricitet år 2030, jämfört med dagens 15 procent. För att nå målet på sju år krävs en fördubbling av vindkraftsutbyggnaden från dagens effekt på 15 GW per år till 30 GW per år. Traditionellt har vindparker mestadels anlagts på land, men över hela världen finns ett stort intresse att investera i havsbaserad vindkraft. Det kinesiska företaget Goldwind, världens största vindkraftsleverantör 2022, förväntar sig att den havsbaserade vindkraftsmarknaden kommer att expandera tusenfaldigt under de närmaste decennierna.

– Den globala havsbaserade vindkraftsutvecklingen vi ser nu är bara början. Med det omfattande utnyttjandet av havet, såväl som den stora ökningen av den globala efterfrågan på ny energi, är den potentiella marknaden inte bara tio eller 20 gånger dess nuvarande storlek, utan hundratals eller till och med tusentals gånger så mycket, förklarade Wu Kai, vicepresident för Goldwind, för den statliga kinesiska nyhetskanalen CGTN.

Totalt finns över 22 GW havsbaserad vindkraft installerad i Europa och bara Storbritannien - det europeiska land som har störst kapacitet vindkraft till havs - har nästan 100 GW havsbaserad vindkraftsprojekt i olika utvecklingsstadier. Vid konferensen North Sea Summit i slutet av april beslutade stats- och regeringschefer från Storbritannien och åtta andra nordeuropeiska länder, bland annat Danmark och Norge, att länderna ska bygga totalt 150 GW havsbaserad vindkraft till 2030, och minst 300 GW till 2050. Sverige, som har en av Europas längsta kuststräckor men som inte har driftsatt något projekt sedan 2013, deltog inte i North Sea Summit, men sedan februari 2022 pågår arbetet med att ta fram nya havsplaner som ska identifiera fler områden med potential för havsbaserad vindkraft.

Dagens havsplaner, som bedöms ha möjlighet till 20–30 TWh elproduktion per år, ska ersättas av nya planer, med möjlighet till ytterligare 90 TWh elproduktion per år. Energimyndigheten och åtta andra myndigheter fick i uppdrag att ta fram nya områden, med hänsyn till olika intressen, och prioritera områden där samexistens kan vara möjlig. Den 31 mars 2023 lämnade myndigheterna in ett förslag till regeringen med 53 områden i Västerhavet och Östersjön som är lämpliga för havsbaserad vindkraft. Havs- och vattenmyndigheten kommer i slutet av 2024 lämna ett förslag på reviderade nationella havsplaner, vilket energibranschen hoppas ska snabba på handläggningen och ansökningsprocessen av havsbaserad vindkraft. För ett år sedan rapporterade Sveriges Television att 24 vindparker i svenska vatten med totalt 3434 vindkraftverk var under handläggning, vilket motsvarar över 200 TWh - betydligt mer än Sveriges totala elproduktion på 136 TWh år 2022.

Klartecken för Kriegers Flak

Hösten 2021 invigde Vattenfall Skandinaviens då största vindpark på den danska delen av Kriegers Flak, ett grund tre mil söder om Trelleborg som delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zon. Sedan tidigare finns även en vindpark på den tyska sidan och i februari 2023 - efter mer än 20 års planering - fick Vattenfall det sista regeringstillståndet för att bygga en vindpark på den svenska delen. Parken beräknas få en kapacitet på cirka 640 MW och producera omkring 2,6 TWh el per år. I samband med beslutet lämnade Vattenfall en skriftlig kommentar till TT Nyhetsbyrån.

”Nästa steg är nu att säkerställa att projektet kan nå lönsamhet. Under förutsättning att projektet kan nå lönsamhet bör vi kunna nå ett investeringsbeslut under 2025 samt leverera el till elområde 4 under 2028”, skrev Vattenfall.

Sedan en tid tillbaka ligger ytterligare tio stora havsbaserade vindkraftsprojekt på regeringens bord. I slutet av april hade inget av projekten, som tillsammans har en årlig elproduktion på runt 90 TWh, fått ett godkännande. Bakom sju av dessa tio ansökningar står de svenska företagen OX2 och Vattenfall samt Freja Offshore med den svenska delägaren Hexicon AB. Störst av projekten är OX2 vindpark Aurora som planeras ligga 20 kilometer utanför Gotland och 30 kilometer från Öland. Parken beräknas omfatta upp till 370 vindkraftverk med en maximal höjd på 370 meter, och producera 24 TWh årligen vilket är nästan hälften av vad Sveriges totala kärnkraft producerar på ett år.

– Jag upplever att vi har haft en bra dialog med de närboende och att det finns ett stort intresse för energifrågan och havsbaserad vind. Det som alltid efterfrågas vid samråd är hur det kommer att synas från land, men parken ligger ganska långt ut. Det är inte ens inom Sveriges territorium, utan i Sveriges ekonomiska zon, sa OX2 projektledare Kristina Nilsson Bromander till Sveriges Television under våren 2022 när bolaget hade genomfört samråd med närboende.

– Vi beräknar att den första elen från parken kommer kunna levereras 2030. Byggnationen bedömer vi kan dra igång 2027/2028.

Vattenfall har tre stora projekt på västkusten - Kattegatt Syd, Stora Middelgrund och Poseidon - som väntar på klartecken från regeringen. Kattegatt Syd och Stora Middelgrund, som tillsammans skulle producera 7,7 TWh årligen, ligger mellan 25 och 30 kilometer från Falkenbergs kustlinje, och har stött på ett stort lokalt motstånd. Sommaren 2022 köpte Vattenfall även majoritetsandelen i Poseidon och projektet Vidar utanför Göteborgs kust av vindkraftsbolaget Zephyr. Parkerna, som förväntas producera 10,5 TWh fossilfri el årligen, kommer främst bestå av flytande vindkraftverk.

– Dessa två projekt kommer att tillföra betydande volymer av kostnadseffektiv fossilfri el i ett område med hög efterfrågan. De kommer också att stödja vår utveckling av den viktiga flytande tekniken som förväntas minska vindparkernas miljöpåverkan samt möjliggöra energiproduktion på platser längre bort från land, sa Helene Biström, chef för affärsområde Wind på Vattenfall i samband med förvärvet.

bild
Intresset för att bygga flytande vindparker på djupt vatten ökar. Det svenska företaget Hexicon, som har utvecklat en egen teknik, har bildat ett joint venture, Freja Offshore, med Mainstream Renewable Power i syfte att utveckla flytande vindparker i svenska vatten. Foto: Hexicon
bild
Vattenfalls projekt Kattegatt Syd och Stora Middelgrund kan tillsammans producera 7,7 TWh årligen. Foto: Vattenfall

Flytande vindparker

Historiskt har de flesta havsbaserade vindkraftsprojekt varit bottenfasta vindparker på grunt vatten, i det som kallas Sveriges territorialvatten, men nu ökar även intresset för att bygga flytande vindparker på djupt vatten i Sveriges ekonomiska zon. Det finns flera fördelar med att bygga flytande vindparker istället för konventionella bottenfasta vindkraftverk. Förutom att de inte kan ses från fastlandet och inte har samma påverkan på människor och kustnära fiske och sjöfart är det ofta bättre och mer stabila vindförhållanden på platser med havsdjup.

– Bättre vindförhållanden genererar en bättre energiproduktion. Dessutom har de en lägre miljökonsekvens eftersom fundamenten inte påverkar bottensedimentet i lika stor utsträckning. Installationen och underhållet blir enklare eftersom det går att flytta plattformen och utföra installation och underhåll i hamn, berättar Magnus Rosenblad, marknadschef för SeaSapphire, ett joint venture mellan irländska Simply Blue Group och svenska Eolus Vind, med vindparker under utveckling i Sverige och Finland.

Förutom att producera vindenergi är SeaSapphires affärsmodell att använda parkområdet för att undersöka möjligheten att odla tång som kan användas som hållbara proteinkällor eller som substrat för biogas och biogödselframställning. Företaget har flera flytande vindparksprojekt under utveckling, bland annat Herkules öster om Gotland som har potential att producera runt 13 TWh per år och Skidbladner utanför Gotska Sandön.

bild
Vattenfalls vindpark på den danska delen av Kriegers Flak är i drift sedan 2021. I februari i år fick bolaget det sista regeringstillståndet för att bygga en vindpark på den svenska delen av Kriegers Flak. Foto: Vattenfall

 

bild

– Projekten fortsätter utvecklas i ett högt tempo med fokus på att göra en bra miljökonsekvensbeskrivning baserat på de samråd vi har genomfört. Politiskt ser vi en ökad förståelse för behovet av en uppsnabbad tillståndsprocess för att möta industrins behov.

Försvarsmakten är en stark intressent i Sveriges ekonomiska zon och har tidigare meddelat att de avser att neka Simply Blue Group tillstånd för etablering av Herkules och Skidbladner. Magnus Rosenblad hoppas att Försvarsmakten öppnar upp för dialog om möjligheterna att diskutera samexistens och ta in erfarenheter från hur andra länder inom NATO ser på energisäkerhet och vindparker som en del av en yttre försvarsbarriär.

– Energimyndighetens analys av relevanta energiproduktionsområden som kommunicerades den 31 mars är en bra bas för fortsatt arbete. Förhoppningen är att Försvarsmakten är aktiva i fortsatta samråd med övriga myndigheter och gärna med oss vindkraftsutvecklare.

– För att hitta synergier mellan vindparker, öka tillväxten av nya industrier och arbetstillfällen, samt etablera lösningar som stödjer Sveriges elsystem utvärderar vi tekniska och ekonomiska förutsättningar för att etablera naturliga energiöar som kan leda till att infrastruktur och logistiklösningar blir etablerade innan byggstart, förklarar Magnus Rosenblad.

bild
Kattegatt Syd och Stora Middelgrund, 25 och 30 kilometer från kusten, har stött på ett stort lokalt motstånd.  Vattenfall har därför tagit fram fotomontage för att visa hur lite vindkraftverken syns från kustlinjen. Foto: Vattenfall

Satsar i Norden

Svenska företaget Hexicon, som började som ett teknikföretag 2009 och nu även arbetar med projektutveckling av flytande vindkraft, är involverad i olika projekt runt om i världen. 2022 vann företaget budgivningen av ett område utanför Storbritannien där de ska visa upp och utveckla sin egenutvecklade teknik av flytande vridbara stålfundament i en vindpark på 32 MW. I januari i år stod det även klart att Hexicon, genom sitt joint venture AvenHexicon, har fått tillåtelse att ansluta sex av sina sju flytande vindkraftsanläggningar i Italien, totalt 7100 MW, till det italienska elnätet. I Norden har Hexicon bildat ett joint venture, Freja Offshore, med Mainstream Renewable Power i syfte att utveckla flytande vindparker i svenska vatten.

– Just nu arbetar Freja Offshore med fyra vindparker i svenska vatten, ett i Nordsjön och tre i Östersjön. Vi ser stora möjligheter med den svenska marknaden, säger Marcus Thor, vd för Hexicon.

Vindparken Mareld, som ligger på regeringens bord, är den park som har kommit längst i arbetet. I mitten av april lämnade Freja Offshore in en ansökan till Klimat- och Näringsdepartementet om att få bygga och driva vindparken enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon och anläggande av internkabelnät enligt kontinentalsockellagen. Mareld som planeras på Västkusten, drygt 40 kilometer väster om Orust, har en kapacitet på upp till 2,5 GW och bedöms kunna leverera 9-12 TWh årligen, vilket motsvarar över hälften av hela Västra Götalandsregionens elförbrukning.

– Det här är en milstolpe för oss på Freja Offshore. Efter två års arbete är vi nu redo att söka tillstånd för den flytande vindkraftparken Mareld. Flytande vindkraft har unika egenskaper och kan placeras långt ut till havs där det inte stör, vilket i mångt och mycket gör att vi kommer undan många av de problem som vi ser med konventionell vindkraft. Vi hoppas nu att dessa egenskaper även jobbar till vår fördel i processerna framåt, sa Magnus Hallman, VD för Freja Offshore, i samband med ansökan till Klimat- och Näringsdepartementet.

bild
Sedan februari 2022 pågår arbetet med att ta fram nya havsplaner som ska identifiera fler områden med potential för havsbaserad vindkraft upp till 120 TWh elproduktion per år. Foto: Vattenfall

Andra vindparksprojekt

* OX2 vill utveckla energinavet Netunus utanför Blekinge som ska producera både el och väte i södra Östersjön med en beräknad total installerad effekt på 1,9 GW. Företaget ska lämna in miljökonsekvensbeskrivning under 2023 eller 2024.

* Företaget Skyborn vill bygga 256 stora vindkraftsturbiner utanför Hudiksvall, som i så fall blir den största vindparken i Sverige till ytan. Enligt företaget kommer parken att producera el motsvarande tio procent av Sveriges förbrukning.
* Frankrike har fått godkänt av den europeiska kommissionen, enligt EU:s regler för statligt stöd, att stödja landets första flytande vindpark i kommersiell skala som nu byggs utanför Bretagnes kust. I Norge stödjer den norska regeringen ett projekt av det norska företaget Wind Catching Systems som färdigställer en flytande vindpark med 150 vindturbiner med rotorer upp till 30 meter i diameter.

* I slutet av april 2023 blev Göteborgs Hamn AB delägare i Eolus havsbaserade vindkraftsprojekt Västvind utanför Göteborg. Parken som ska stå klar 2029 beräknas producera 4-4,5 TWh förnybar el per år, vilket motsvarar dagens el- och effektbehov för hela Göteborg.

* Det nordiska företaget Cloudberry planerar att bygga en vindpark utanför Oskarshamn med förväntad årlig produktion på 3 TWh. Under våren 2023 sker samråd med allmänhet, närboende och övriga berörda.

Sverige

Sverige har ett nationellt mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. År 2050 beräknas 84 procent av all energi i Europa komma från antingen solenergi, vindkraft på land och till havs eller vattenkraft, enligt en ny rapport från White Space Strategy. Hittills har det byggts fem havsbaserade vindparker i Sverige varav Lillgrund, som producerar cirka 0,33 TWh per år, är den största och Kårehamn, med cirka 0,18 TWh, är den senaste.

Nytt rekord
Måndagen den 13 mars stod vindenergin för 33,2 procent av elen som producerades i Europa, tack vare ett mycket blåsigt väder i Europa enligt WindEurope, regionens branschorganisation för vindenergi. Nio länder hade en andel på mer än 40 procent vindenergi, bland annat Sverige. I hela Europa genererade vindkraft på land 2 372 GWh, vilket motsvarar 30,1 procent av regionens totala elbehov, medan havsbaserad vindkraft genererade 250 GWh.