Elproduktionen från vindkraft i Sverige har mer än femtonfaldigats sedan 2008 och investeringarna i anläggningar uppskattas till omkring 300 miljarder kronor. Trots detta saknas enligt två nationalekonomer fortfarande en samlad och systematisk bild av hur vindkraften faktiskt presterar ekonomiskt. En ny granskning pekar nu på omfattande och långvariga förluster i branschen.
Christian Sandström och Christian Steinbeck vid Nationalekonomiska föreningen har analyserat ekonomiska resultat för företag som äger och driver vindkraftsanläggningar i Sverige. Studien omfattar inte projektutvecklare, underleverantörer eller turbintillverkare, utan fokuserar på de bolag som ansvarar för den löpande elproduktionen.
Förluster trots snabbt växande omsättning
Analysen bygger på offentliga redovisningsdata för perioden 2017–2023 och omfattar bolag som tillsammans står för omkring 80 procent av Sveriges vindkraftsproduktion. Totalt har 210 anläggningar ingått i materialet.
Resultatet är entydigt – samtliga år under perioden har varit förlustår. Samtidigt har omsättningen mer än tredubblats. Den genomsnittliga marginalen efter finansiella poster uppgår till minus 35 procent. Bara under 2023 uppgick förlusterna till 4,6 miljarder kronor, jämfört med cirka fyra miljarder året innan.
Utan intäkter från ursprungsgarantier hade resultaten varit ännu svagare. I de bolag som särredovisar dessa intäkter motsvarar de i snitt 11 procent av omsättningen. Utan dessa stödmekanismer hade förlusterna 2023 enligt beräkningarna uppgått till 5,9 miljarder kronor och marginalen till minus 54 procent.
Stora aktörer och regionala skillnader
Förlusterna är inte begränsade till enskilda bolag. Mer än hälften av alla vindkraftverk ägs av företag som gått med förlust samtliga år, med undantag för 2018 och 2019.
Bland de största förlustprojekten återfinns Markbygden Ett utanför Piteå, som ansökte om rekonstruktion hösten 2023. Bolaget redovisade en förlust på 1,7 miljarder kronor samma år. Även Överturingen AB redovisade förluster på över 750 miljoner kronor. Flera av dessa bolag är bundna till långsiktiga elhandelsavtal, så kallade PPA-avtal, som i efterhand visat sig ofördelaktiga.
Studien visar också tydliga geografiska skillnader. Nästan två tredjedelar av investeringarna i vindkraft mellan 2011 och 2023 har gjorts i Norrland – totalt 121 miljarder kronor. Samtidigt är lönsamhetsproblemen som störst där. Den genomsnittliga marginalen i norra Sverige uppgår till minus 65 procent, betydligt sämre än i Svealand och Götaland.
Intermittent pressar priserna
En central förklaring till den svaga lönsamheten är vindkraftens väderberoende. Produktionen kan inte anpassas efter efterfrågan. Vid låg vind uteblir intäkterna när priserna är höga, medan stark vind ofta sammanfaller med elöverskott och mycket låga eller negativa priser.
Flera bolag har själva pekat på problemet. I årsredovisningen för 2023 skriver Vattenfalls Blakliden AB att perioder med elpriser nära noll eller negativa blivit vanligare. Markbygden Ett konstaterar att negativa priser ökat tydligt. Det kommunägda Kumbro Vind uppger att antalet timmar med negativa elpriser steg till omkring 400 under 2023.
Författarna menar att ytterligare utbyggnad riskerar att förvärra denna så kallade kannibalisering – där vindkraften pressar sina egna intäkter genom överutbud.
Stöd och projektörer driver utbyggnaden
En central fråga är varför investeringarna fortsatt trots återkommande förluster. Enligt Sandström och Steinbeck kan offentliga styrmedel som elcertifikat och ursprungsgarantier ha bidragit till alltför optimistiska kalkyler. Elcertifikatens värde har fallit från cirka 30 öre per kilowattimme 2009 till omkring 0,3 öre i dag.
Samtidigt skiljer sig lönsamheten kraftigt mellan olika aktörer. Projektutvecklare som OX2 har under perioden haft hög avkastning och goda marginaler, medan de bolag som köpt och drivit anläggningarna burit förlusterna. Från projektering till färdig drift kan det dessutom gå upp till tio år, vilket innebär att marknadsförutsättningarna ofta förändras radikalt.
Författarna drar slutsatsen att marknadssignalerna delvis satts ur spel av politiska stöd, och att branschen saknat en samlad bild av sin ekonomiska utveckling.
Sju år i rad med minusresultat
Sammanfattningsvis visar genomgången att svenska vindkraftsanläggningar gått med förlust sju år i följd, utan tecken på förbättring. Förlusterna är störst i de delar av landet där elpriserna är lägst och efterfrågan begränsad.
Enligt författarna är det svårt att se hur vindkraften ska uppnå betydande stordriftsfördelar eller inlärningseffekter som vänder utvecklingen. I stället pekar resultaten på strukturella problem som riskerar att fördjupas vid fortsatt expansion.
Källa: Ekonomisk Debatt, Christian Sandström och Christian Steinbeck
Fakta:
Analysen bygger på offentliga årsredovisningar för vindkraftsägande bolag i Sverige under perioden 2017–2023.
