En grupp ledamöter i Europaparlamentet riktar skarp kritik mot EU:s regelverk för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) och kräver att reglerna ses över tidigare än planerat. I ett brev till Europeiska kommissionen varnar parlamentarikerna för att dagens krav bromsar investeringar i ren vätgasproduktion.
Brevet, daterat den 18 december, uppmanar kommissionen att genomföra en översyn senast i mitten av 2026 och därefter lätta på regelverket. De nuvarande RFNBO-reglerna fastställdes genom en delegerad akt som publicerades 2023 och har sedan dess varit omstridda inom vätgasindustrin.
Initiativtagare till skrivelsen är de tjeckiska och slovenska ledamöterna Ondřej Krutílek och Matej Tonin, båda tillhörande den nationalistiska gruppen i parlamentet. Totalt har 18 ledamöter undertecknat brevet, huvudsakligen från östra Europa, men även med stöd från en ledamot vardera från Tyskland och Italien.
Varnar för investeringstopp
Brevet är adresserat till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samt de fyra kommissionärer som ansvarar för frågor kopplade till ren vätgas: Teresa Ribera, Stéphane Séjourné, Dan Jørgensen och Wopke Hoekstra.
Kritiken riktas särskilt mot tre delar av regelverket: kraven på så kallad additionalitet, geografisk korrelation och tidsmässig matchning mellan elproduktion och vätgasproduktion. Enligt parlamentarikerna bygger dessa regler på alltför optimistiska antaganden om snabbt fallande kostnader för elektrolysörer – antaganden som inte har infriats.
De menar att kraven i praktiken har gjort det svårt för projektutvecklare att få ekonomi i nya vätgasanläggningar. Särskilt problematiskt anses kravet på timvis matchning från 2030, vilket enligt brevet kraftigt sänker elektrolysörernas utnyttjandegrad och därmed driver upp kostnaderna.
Även den geografiska korrelationen kritiseras
- Reglerna innebär att el till elektrolysörer måste komma från samma elprisområde, något som enligt ledamöterna missgynnar inlandsländer och strider mot EU:s grundprincip om en gemensam energiunion, hävdar kritikerna.
När det gäller additionalitet pekar brevet på att kravet på att endast använda ny, osubventionerad förnybar el tvingar vätgasproducenter att teckna överdimensionerade elavtal, vilket ytterligare försämrar konkurrenskraften jämfört med fossilbaserad vätgas.
Parlamentarikerna föreslår bland annat att månatlig, i stället för timvis, korrelation ska tillåtas även efter 2030, att elavtal ska kunna tecknas åtminstone med angränsande elprisområden samt att övergångsperioden för additionalitet förlängs bortom 2028. De vill också att el från nätet ska kunna räknas som fullt förnybar vid mycket låga elpriser, vilket anses indikera överskott av förnybar produktion.
I brevet varnas för att en alltför strikt reglering riskerar att äventyra EU:s klimat- och energisäkerhetsmål. Med hänvisning till färska siffror från EU:s energiregleringsmyndighet ACER konstateras att endast cirka 0,3 gigawatt elektrolyskapacitet var installerad vid utgången av 2025, trots betydligt högre mål för 2030.
EU:s officiella mål är 40 gigawatt elektrolyskapacitet till slutet av decenniet, samtidigt som RePowerEU-planen pekar mot en inhemsk produktion på 10 miljoner ton grön vätgas per år – vilket enligt flera bedömningar skulle kräva betydligt större kapacitet.
Kommissionen är formellt skyldig att se över RFNBO-reglerna 2028. Dan Jørgensen har nyligen öppnat för förändringar, men utan att lova en tidigarelagd översyn.
Fakta: RFNBO-reglerna infördes för att säkerställa att produktion av grön vätgas inte tränger undan befintlig förnybar elproduktion och därmed leder till ökade fossila utsläpp i elsystemet. Kritiker menar dock att regelverket inte tar tillräcklig hänsyn till marknadsutveckling, elöverskott och praktiska investeringsvillkor i olika delar av EU.
Källa: Hydrogen Insight
