Det nystartade Bonusprojektet Micropoll tar ett helhetsgrepp på ämnet mikroplatser i Östersjön och ska svara på frågor som: Hur skadliga är mikroplaster, hur mycket finns i Östersjön, vilka är källorna och hur kan vi stoppa tillförseln?
Projektet startade i juli med provtagning av mikroplast längs Östersjöns stränder, bland annat i Estland, Lettland, Litauen, längs den svenska öst- och västkusten och på Öland.
Mikroplastpartiklar i havsmiljön kan ha olika ursprung, skriver IVL. De kan vara fragment av större plastskräp men kan också utgöras av så kallade primärplaster, som används som råvara i plastindustrin eller som ingredienser i till exempel hygienprodukter.
Att ta bort mikroplaster från havsmiljön beskrivs som en nästan omöjlig uppgift, både på grund av deras storlek och på grund av att de redan är så utspridda. Man räknar med att 80 procent av den plast som finns i haven kommer från landbaserade källor. Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halten i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln fortsätter.
– En väg som mikroplaster kommer ut i havsmiljön är via avloppsvatten som inte renas tillräckligt bra eller inte alls. Reningsverk som har hög reningsgrad för närsalter och syreförbrukande ämnen tar redan idag även bort omkring 95-99 procent av mikroplasterna. Men det finns många reningsverk runt Östersjön som inte fungerar så bra, säger Christian Baresel på IVL Svenska Miljöinstitutet, som är ansvarig för arbetspaketet rörande reningsteknik.
Även i Sverige finns stor potential till förbättringar, menar han. Moderna svenska reningsverk kan släppa ut stora mängder mikroplaster när ledningsnätet eller reningsverken är överbelastade, till exempel i samband med kraftiga regn och snösmältning. Vid dessa tillfällen släpps orenat eller dåligt renat avloppsvatten ut till naturen, något som får stor betydelse för de totala utsläppen.
– Vi vill därför i detta projekt titta på olika alternativ för hur dessa sidoströmmar kan hanteras och utvärdera vilken effekt det skulle ha på den totala belastningen av mikroplaster, säger Christian Baresel.
Försöken kommer huvudsakligen utföras i anslutning till forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som IVL äger och driver tillsammans med KTH.
Andra forskargrupper på IVL ska tillsammans med Stockholms universitet studera förekomsten av miljöskadliga ämnen som kan fästa på mikroplasterna och vilka ekologiska effekter dessa ämnen och mikroplasterna har på Östersjön. Micropoll ska även ta fram kostnadseffektiva övervakningsmetoder och skapa ett GIS-system (geografiskt informationssystem) för att samla in, lagra och analysera data över hur mikroplaster cirkulerar i havsmiljön. Resultaten ska inte bara fylla befintliga kunskapsluckor om ekologiska effekter och spridningen av mikroplaster, utan även fungera som en ram för genomförandet av åtgärder för att minska dessa föroreningar i Östersjön.
