Tidigare i år gick slutkonferensen inom Fjärrsynsprogrammet av stapeln. Fjärrsyn består av mer än 170 projekt och har sedan starten 2006 samlat fjärrvärmebranschen för att gemensamt ta fjärrvärme och fjärrkyla ett steg närmare nästa generation. I den senaste etappen som pågått sen 2013, drivs 34 projekt med allt från värmeledande pasta i dykrör till frågan om vilken påverkan kärnkraften kan spela för fjärrvärmen. Fjärrsyn har drivits av Energiforsk sedan dess bildande 2015.
I Nordisk Energi nummer 4 har vi samlat en del projekt från Fjärrsyn att ta del av, med många givande och intressanta resultat. Trots det står branschen inför utmaningar menar Fredrik Martinsson, programansvarig på Energiforsk för Fjärrsyn. Han pekar på att det är en spretig bransch med framtidsutmaningar.
– En reflektion från konferensen var att många var eniga om att fjärrvärmebranschen idag saknar en tydlig vision för framtiden vilket skulle kunna förklaras av att det saknas ett tydligt problem eller hot som funnits tidigare. Det gör också att projekten och aktörerna spretar. IT-intåget gör dessutom att hemvisten för projekten kan vara många. Vinnova finansierar exempelvis en hel del projekt vars resultat inte lyfts in i så stor utsträckning, säger Fredrik Martinsson.
FutureHeat 2017 – 2018
I nuläget finns planer för fortsatt forskning genom FutureHeat 2017 – 2018. FutureHeat är en utveckling av Fjärrsynprogrammet och ska ta fram den kunskap som behövs för att fjärrvärmeföretag ska vara framgångsrika och också i fortsättningen bidra till en positiv omställning av energisystemet.
Det långsiktiga målet med satsningen i FutureHeat är att bidra till visionen om ett hållbart uppvärmningssystem, med företag som utnyttjar nya tekniska möjligheter, där de samhällsinvesteringar som gjorts i fjärrvärme- och fjärrkylasystem tas till vara på bästa sätt. Kort och gott kostnadseffektiva lösningar som är anpassade till dagens och morgondagens system, de kommer att vara ett prioriterat område i forskningen.
Men om vi går tillbaka till Fjärrsyn 2017 och tar en titt på både nuläget och framtiden så tror Fredrik Martinsson på ett ökat samarbete för framgång.
– Kanske smarta städer och fjärrvärmens roll att erbjuda en flexibel energisystemtjänst kan vara tänkbara visioner att fortsätta sträva mot? Inom visionen ”smarta städer” kan exempelvis handla om att se fjärrvärmenäten som en resurs i en värmedelningsekonomi där stadens diffusa värmekällor med lägre temperaturer skulle kunna integreras i större utsträckning än idag. Nyckeln är att anpassa byggnaderna till lägre distributionstemperaturer och att hitta tekniska lösningar för hur värme ska matas in på nätet från dessa källor. Här finns projekt från den senaste etappen som visar på lösningar och fortsatta utmaningar. Det kommer krävas mer interaktion och projekt som inkluderar fler av aktörerna inom det området. Fjärrvärmen skulle också kunna också breddas som produkt och tjänst och användas mer inom exempelvis industrier, väghållning, fiskodling, urbana växthus med mera.
– Vi går mot en framtid när det spelar större roll när energi används i tiden än hur mycket som används. Det pekar flera av projekten i Fjärrsyn på. Här är fjärrvärmen/fjärrkylan en oerhört flexibel resurs som kan integreras än mer i resten av energisystemen. Hur ser affärsmodellen ut för att ta betalt för en sådan flexibilitet? Här behövs fler systemstudier som visar på nyttan, avslutar Fredrik Martinsson.
