Landskapsvetaren Robert Andersson har tittat närmare på hur lövträd reagerar när temperaturen höjs i sitt examensarbete från Högskolan Kristianstad. Under det senaste seklet ska temperaturen stigit med två grader vilket ska ha lett till att björkens löv slår ut drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut.
Frågor som Robert tittat närmar på är: Hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs och löven spricker allt tidigare, och vad får det för konsekvenser?
Om lövsprickningen sker allt tidigare på året får det konsekvenser för flora och fauna. Robert Andersson, som studerar på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad, har i sitt examensarbete studerat temperatur och lövsprickning genom att jämföra historiska data från perioden mellan 1873 och 1923 med den nutida från perioden 2008–2016. Han har närstuderat fyra sydliga län: Halland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar.
– Tidigare har det gjorts liknande fenologiska* studier över större områden, men det intressanta är att fånga in lokala förändringar och det har aldrig gjorts i dessa län. På en del ställen längs ostkusten var skillnaderna otroligt stora, säger Robert Andersson.
Resultaten ska bland annat ha visat att: Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader. Samtidigt slår ekens löv ut i genomsnitt elva dagar tidigare, och björkens löv blir synliga drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Många olika faktorer kan spela in, som nederbörd och datum för sista frosten. Ändå tycks det finnas starka kopplingar mellan just lövsprickning och ökad medeltemperatur.
– En allt tidigare vår kan ha negativ påverkan på ekologin. En lövsprickning i otakt kan bli ödesdigert för förekomsten av exempelvis fjärilslarver, vilket i sin tur gör att maten till de nykläckta fågelungarna uteblir.
* Fenologi är läran om naturens skiftningar.
