Vattenfall inleder nu ett samråd angående ersättningskärnkraft vid Ringhals kärnkraftverk. Samrådet med myndigheter och andra intressenter är enligt bolaget en viktig del av det pågående långsiktiga analysarbetet för att kunna ta ställning till om en investering i ersättningskärnkraft bör genomföras. Dessutom krävs i sådana fall beslut av regeringen men ett sådant beslut förväntas inte förrän kring år 2020.
Kärnkraften har de senaste åren stått för cirka 40 procent av elproduktionen i Sverige vilket är en stor del av elförsörjningen till hushåll, transporter och industri. Kärnkraften fungerar även som baskraft, stabil elförsörjning som är oberoende av väder och vind, och har låga koldioxidutsläpp.
Vattenfall är huvudägare till sju av Sveriges kärnkraftsreaktorer, fyra i Ringhals och tre i Forsmark. De har alla genomgått omfattande moderniseringar de senaste åren vilket börjar ge resultat, bland annat var produktionsåret 2013 det näst bästa hittills. Vattenfall gör bedömningen att Ringhals 1 och Ringhals 2, som startade i mitten av 1970-talet, kan drivas i åtminstone 50 år och Vattenfalls övriga svenska kärnkraft-reaktorer, som togs i drift under 1980-talet, kan drivas i upp till 60 år. Det är alltså sannolikt att stängningen av kärnkraftreaktorerna inleds under andra halvan av 2020-talet. Utöver svensk kärnkraft har Vattenfall en bred produktionsportfölj och investerar i förnybar produktion både i Sverige och utomlands.
Sveriges förmåga att klara elförsörjningen, inte minst under vintern, är beroende av alla kraftslag som tillsammans balanserar produktionen i förhållande till elanvändningen. Mer förnybar elproduktion, inte minst vindkraft, ställer ökade krav på reglerförmåga för att hantera variationer i produktionen. Vattenkraften spelar en viktig roll i det ökade behovet av reglerförmåga.
Trots att stor mängd förnybar el introduceras bedömer Vattenfall att det kommer uppstå underskott av el när de befintliga kärnkraftverken successivt avvecklas. Då kommer ny baskraftproduktion, det vill säga el som produceras oberoende av väder och vind, att behövas. Vilken sorts produktion det bör bli är viktigt att besluta om i god tid för att trygga en säker eltillförsel till industrin och till samhället i övrigt.
– Frågan är vilken baskraft vi ska välja. Hur ska samhällets krav på en fortsatt stabil elförsörjning till rimliga priser med fortsatt låga koldioxidutsläpp mötas, säger Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall.
Det är för att ta fram ett beslutsunderlag om ersättningskraft som Vattenfall driver ett analysarbete sedan flera år tillbaka. Med tanke på utbyggnaden av vindkraften kommer det sannolikt inte att behövas lika mycket kärnkraft framöver, men en del av produktionsförmågan som finns idag kommer sannolikt behöva ersättas av ny baskraft där kärnkraft är ett alternativ.
– För att ha den möjligheten öppen måste ett omfattande utredningsarbete genomföras nu, trots att det är mer än ett decennium kvar tills vi börjar stänga våra befintliga reaktorer, säger Mats Ladeborn.
Nu startar samrådet angående ersättningskärnkraft vid i Ringhals vilket är en del i det pågående analysarbetet. Samrådet är en del av prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen och kommer också att ligga till grund för detaljplanen enligt plan- och bygglagen. Samråd enligt dessa tre lagar kommer att ske parallellt.
Först när den samlade kravbilden är känd och marknadsförutsättningarna har bedömts kan Vattenfall ta ställning till om en investering i ersättningskärnkraft bör ske eller inte. Att ta fram ett komplett underlag kan ta upp till mellan 8 och10 år.
