Svensk Fjärrvärme tillstyrker i ett remissvar till Finansdepartementets ett förslag om att koldioxidskatten sänks från 94 procent till 80 procent av den generella koldioxidskattenivån för bränslen som förbrukas i värmeverk som ingår i EU:s utsläppshandel.
Detta för att åtgärda den konstaterade överkompensationen enligt EU:s statsstödsregler för biooljor. Svensk Fjärrvärme bedömer att skatteförändringen på omkring 10 miljoner kronor per år är så pass liten att den i praktiken kommer att få små effekter på vilka bränslen som används för värmeproduktionen.
Svensk Fjärrvärme tillstyrker i ett remissvar till Finansdepartementets ett förslag om Bakgrunden till skatteförslaget är att EU:s statsstödsregler måste följas när staten utformar energi- och koldioxidbeskattningen. Eftersom Energimyndigheten i en uppföljningsrapport för 2012 konstaterat att en överkompensation funnits för skattebefriade biooljor behöver Sverige vidta åtgärder för att undanröja överkompensationen.
Svensk Fjärrvärme anser att alternativa åtgärder för att komma tillrätta med överkompensationen, som att införa energiskatt för biobränslen, skulle vara väsentligt sämre och få flera negativa effekter. Exempelvis skulle detta riskera att minska intresset för att använda bioolja i kraftvärmeanläggningar. Att göra det dyrare att använda biooljor som bränsle skulle också skicka negativa politiska signaler till de fjärrvärmeföretag som står inför investeringar i nya förnybara värmeproduktionsanläggningar.
Svensk Fjärrvärme konstaterar att koldioxidskatten för anläggningar för värmeproduktion inom ETS, EUs system för utsläppshandel, inte minskar de totala koldioxidutsläppen inom handelssystemet. Svensk Fjärrvärme anser även att dubbla styrmedel inte bör användas för att minska koldioxidutsläppen. Att sänka koldioxidskatten för värmeverk som ingår i utsläppshandeln är därmed ett principiellt riktigt steg för att öka samordningen av de ekonomiska styrmedlen inom klimatpolitiken.
Samtidigt menar man att det är dock viktigt att EU:s utsläppshandelsystem fungerar som avsett och ger en tydlig styrning mot investeringar i icke-klimatpåverkande el- och värmeproduktion. Det är också viktigt att regeringen fortsätter att driva skärpningar i utsläppshandelssystemet inom EU och åtgärder för att stärka utsläppshandelsystemet som styrmedel inom EU och internationellt.
