Vattenmängden i årets snötäcke är nu beräknat. Med hjälp av radarmätningar från helikopter och manuella mätningar, där Vattenfalls hydrologer mäter snötäckets tjocklek och densitet, har de fösta prognoserna sammanställts – men resultatet är en affärshemlighet.
– Vi kan inte berätta våra prognoser, det vore som att berätta exakt vad vi har på lager, säger Susanne Nyström, Hydrolog på Vattenfall.
Men det ser ut som att det kan bli vatten till magasinen även i år.
– Det vi ser är att det har varit en sen vinter, mycket regn i höstas och grundvattennivån ligger över och mycket över normalt. Bottenskikten i våra mätningar visar att det är vått ner mot marken och det är något vi inte sett tidigare år i samma utsträckning.
Det tyder på att marken inte kommer att suga upp mycket vatten i samband med snösmältningen i år. Men att beräkna nederbördsmängder i form av snö är inte lätt.
– Där vi gör mätningarna kommer mer än hälften av all nederbörd som snö. Stora delar av området utgör väglöst land långt ifrån bebyggelse och kommunikationer. SMHI:s mätpunkter för nederbörd och temperaturmätning är mycket glest i detta område därför har Vattenfall egna automatstationer utplacerade som drivs av solcellsuppladdade batterier. Men snö kan vara svårt att mäta i områden med mycket vind, snö blåser lätt utanför nederbördsbehållaren, säger Susanne Nyström.
För att få en så god bild som möjligt av snödjupet tar man utöver radarmätningarna manuella mätningar av snödjup och densitet på ett antal punkter som är samma från år till år. Ett glasfiberrör sticks ner genom snön. Röret fylls med snö och ger information om snöns djup och densitet. Tillsammans med radarbilderna över området går det att göra en ungefärlig ögonblicksbild av vilka vattenmängder snötäcket på det 25 000 kvadratkilometer stora prognosområdet kan bidra till. Ytan motsvarar Stockholms-, Södermanlands-, Uppsala- och Västmanlands län tillsammans.
– Att veta hur stor vårfloden kommer att bli är en viktig del av branschen. Det behövs för planering av verksamheten. Därför har mätning av snömängden alltid varit en viktig del av arbetet. På kontoret har jag sett noteringar om snödjupet från 40-talet. Idag mäter vi på andra sätt och tar hjälp av helikopter men i grunden är arbetet fortfarande det samma, säger Susanne Nyström.
