Fortum har beslutat att investera 20 miljoner euro i bygget av en biooljeanläggning kopplad till kraftverket i Joensuu i Finland. Den integrerade biooljeanläggningen, baserad på den snabba pyrolystekniken, är världens första som kommersialiserar tekniken.
Enligt Fortums beräkningar så kommer Joensuuanläggningen när den är i full drift att leverera el, värme och 50 000 ton biooljor per år.
– Integrationen av olika produktionsprocesser i kraftverket är startpunkten för en ny era i energisektorn. Fortums kraftvärmeanläggning i Joensuu kommer att få en helt ny plats i värdekedjan eftersom den både kommer att producera el, värme och en tredje produkt i form av biooljor, säger Per Langer, vd för Fortum Sverige. Till en början kommer biooljorna att användas för att ersätta fossila oljor i kraftproduktionen, men på sikt kommer de att kunna ersätta andra biokemikalier eller användas som fordonsbränsle.
Biooljor kan användas som bränsle i såväl fjärrvärmeproduktion som processindustrier. Genom att ersätta fossila bränslen med bioolja beräknas anläggningen i Joensuu att kunna minska koldioxidutsläppen med 59 000 ton och svaveldioxidutsläppen med 320 ton årligen.
– Övergången till bioolja har en tydlig positiv miljöpåverkan eftersom energi producerad med bioolja reducerar utsläppen av växthusgaser med mer än 70 procent jämfört med fossila bränslen. När anläggningen drivs med nordisk biomassa kan vi dessutom garantera att biooljan har producerats på ett hållbart sätt, säger Jouni Haikarainen, direktör för Fortum Heat i Finland.
Joensuu-projektet kommersialiserar en teknik där en pyrolysreaktor kopplas till kraftvärmeanläggningens ångpanna. Genom att pyrolysreaktionen, torrdestillation utan syre, kopplas till kraftvärmeproduktionen uppnås en hög energieffektivitet då biooljeproduktionen sker med hjälp av värme som annars inte skulle kunna användas fullt ut.
Projektet har beviljats stöd på 8,1 miljoner euro från det finska arbets- och näringsministeriet. Tekniken har utvecklats i samarbete mellan Fortum, Metso, UPM och VTT som en del av forskningsprogrammet TEKES.
Bygget av anläggningen kommer att påbörjas under 2012 och anläggningen kommer att tas i drift under 2013.
