Det är en myt att EU som sådant är starkt beroende av rysk gas, anser experter, men Slovakien och några andra mindre östeuropeiska EU-länder är utsatta och känner sig pressade av Ryssland.
Den allt hetare konflikten i Ukraina har riktat strålkastarljuset på EU:s gasimport från Ryssland. EU-länderna har infört sanktioner mot den ryska regeringen och president Putin efter Rysslands annektering av Krim och med anledning av landets påstådda inblandning i oroligheterna i östra Ukraina. Otaliga politiker, förståsigpåare och media framhäver samtidigt EU:s beroende av gasleveranser från Ryssland. Därför tvekar EU att införa ytterligare sanktioner, men flera experter anser att beroendet är en myt.
– När EU, ledda av Tyskland, är relativt återhållsamma är det inte gasen och rädslan för en farlig försörjningskris som det handlar om, utan om behovet av export och ganska omfattande ekonomisk samordning med Ryssland, säger dansken Jörgen Henningsen, tidigare chefsjurist för Europeiska kommissionens generaldirektorat energi och transport.
Enligt Henningsen utgör rysk gas mindre än 25 procent av EU:s förbrukning av gas och endast cirka fem procent av EU:s totala energiförbrukning.
Jörgen Henningsen tror att det är Ryssland och dess energijätte, företaget Gazprom, som verkligen kommer att få problem om tvisten mellan EU och Ryssland intensifieras ytterligare och det i sin tur leder till att gasleveranserna till Europa upphör helt.
– Gazprom har redan stora ekonomiska problem, eftersom exporten av gas har minskat med cirka en fjärdedel under de senaste tio åren, säger EU:s förre chefrådgivare.
Han tror då skulle Gazprom tvingas säga adjö till en budgeterad ökning av gasexporten på drygt 50 procent år 2020.
Danila Bochkarev, Senior Fellow vid den internationella organisationen Eastwest Institute (EWI), håller med om denna analys.
– Det finns en utbredd uppfattning att den nuvarande politiska krisen i Ukraina kan påverka Europas energi negativt och därmed förvärra de europeiska ekonomiernas problem. Men det är en falsk uppfattning baserad på feltolkningar av aktuella trender inom de europeiska energimarknaderna och det leder till felaktiga bedömningar av befintliga och potentiella risker, skriver Danila Bochkarev i en analys på EWIS webbplats.
Europa fick enligt Bochkarev en ordentlig prissänkning från Gazprom och valde därför den ryska gasen, i stället för andra befintliga och av allt att döma förnuftigare alternativ.
Det finns dock ett antal EU-länder som kan drabbas hårdare i händelse av ett rysk- europeiskt gaskrig och dessa är Slovakien, Ungern och Bulgarien, stater som är särskilt beroende av rysk gas.
Ett färskt avtal, som undertecknades i förra veckan, innebär att Slovakien kommer att leverera gas till Ukraina. Gasen, som slovakerna köpt i Ryssland, och som levereras via rörledningar genom Ukraina, har gjort ryssarna rasande. De kommer inte bara passivt se på medan EU levererar gas till ukrainarna.
Ryska protester har redan gjort intryck på den slovakiska regeringen som är rädd för att agera i strid med det avtal som undertecknats med Gazprom om leveranser till Slovakien.
Därför har Slovakien hittills bara försett Ukraina med tre miljarder kubikmeter gas per år, vilket är betydligt mindre än ukrainare önskar och enligt The New York Times endast en tiondel av den mängd gas som ukrainare hade räknat med från Europa.
Slovakien får idag cirka 60 procent av sin gas från Gazprom, som har gjort klart att alla parter måste efterleva avtalet.
