Efter ett par besvärande fjärrvärmeläckor bestämde sig Kraftringen för att se över gamla ledningar i betongkulvertar från 60-talet som levererat fjärrvärme till bolagets kunder. Resultatet är ett omfattande moderniseringsarbete som just nu är under full gång i centrala Lund.
Bara för att man har med rinnande vatten att göra innebär det inte att det alltid flyter på som det ska. Fråga bara Fredrik Fackler. Han är produktionschef för fjärrvärmeverksamheten på Kraftringen och berättar om händelsen som fick Kraftringen att fatta beslutet om att modernisera nästan fem kilometer fjärrvärmeledningar i Lund.
– Vi hade en allvarlig incident i februari 2015 som det blev ett ganska stort mediauppbåd kring. Det var en stor fjärrvärmeläcka i centrala Lund som upptäcktes på en fredagskväll. En större ledning gick sönder. Det var så allting började. Vi insåg att en del av den gamla infrastrukturen var i värre skick än vad vi först hade trott. Det berodde på det vägval man gjorde på 1960-talet då man grävde ner och lade rör i betongkulvertar. Det är en teknik som har vissa nackdelar.
Återkommande problem
Tillsammans med tidigare händelser bildade olyckan ifjol början till ett pärlband av incidenter som fick Kraftringen att agera.
– När vi hade analyserat olyckan och en tidigare olycka som skett några år tidigare kunde vi se att det hänt vid två tillfällen och på precis samma ställe. Ofta är själva rören intakta men man får lokala korrosionsskador på vissa ställen. I det här fallet rörde det sig om en kammare som är ett slags samlingspunkt där rören går ut, där det finns dräneringsmöjligheter. Där hade röret legat emot betongen på en viss punkt så att det uppstått en lokal korrosionsskada, trots att röret i övrigt var i bra skick. Risken för att det här skulle kunna hända igen var dock överhängande. Vi hade sett det hända två gånger under de senaste fyra åren och därför var vi tvungna att göra någonting, förklarar Fredrik.
Nya ledningar
– Tillsammans med vår nätansvarige satte vi omedelbart igång ett förprojekteringsarbete för alla sträckningar med den här typen av teknik. Det går nämligen inte att diagnosticera de gamla ledningarna på något bra sätt eftersom de ligger under jord. Åtminstone inte om man ska undvika att gräva upp alltihop. Vi insåg att det bara var att satsa på att dra nya ledningar. Vi satte upp ett program som skulle sträcka sig över ungefär två år, där vi investerade drygt 100 miljoner kronor i att byta ut alla gamla betongkonstruktioner i Lund, säger Fredrik.
Fjärrvärmetekniken har utvecklats markant sedan 1960-talet och de betongkulvertar som användes då är helt utdaterade idag.
– Idag gräver man i princip en grop och så lägger man prefabricerade rör som redan är klädda med isolering och ett tätande skikt i den. Tekniken har förändrats i omgångar och det har uppstått många generationer av fjärrvärmerör sedan de som vi nu ersätter installerades. Idag väljer man inte den här betongkonstruktionen som gjorde under 60-talet. Det har man inte gjort på många år. Vilket är tur med tanke på att den nu visat sig vara en riskkonstruktion.
Mitt i projektet
Arbetet med att ersätta fjärrvärmeledningarna i Lund har fortskridit som planerat under 2016 och just nu befinner man sig ungefär mitt i projektet. Under sommaren är det några huvudsakliga etapper som stått i fokus – nämligen de centrala sträckningarna vid Fabriksgatan/Bruksgatan, Trollebergsrondellen, Karl XII:s gata samt Bantorget.
– När vi fick analysen efter olyckan i februari 2015 gjorde vi en genomlysning av hur många 60-talskulvertar vi hade. Det här är helt enkelt sträckningar i innerstaden som har den typen av kulvertar. Det är inget konstigare än så. Vi är igång för fullt och gräver där nu. Då har vi fokuserat på att börja i centrala Lund och ta den delen av nätet först. Sedan tar vi oss ut mot de mer perifera sträckningarna vartefter vi blir klara. Sedan kommer arbetet att fortsätta under 2017 och även litegrann ända in i 2018, berättar Fredrik.
Trafikutmaningar
De nuvarande etapperna har framför allt fört med sig utmaningar som berör trafiksituationen i Lund. Det gäller att planera runt stadens behov för att det inte ska uppstå problem.
– Vi kunde ha satt igång och ta in så många entreprenörer som möjligt för att dra de nya sträckningarna så fort som möjligt men vi insåg rätt omgående att vi inte kunde gräva upp hela Lund samtidigt. Kort efter olyckan 2015 tog vi kontakt med Tekniska förvaltningen på kommunen och inledde en dialog med dem om hur vi skulle kunna göra det här så snabbt som möjligt utan att störa trafiksituationen. Det blev en jättebra dialog med kommunen redan från start. Vi var båda inställda på att ro det här projektet i hamn. Vi har fått göra prioriteringar så att vi inte gräver vissa tider exempelvis. Vi försöker anpassa oss för att göra så lite åverkan på samhällsfunktionerna som möjligt.
Larmtrådar
Tillsammans med de nya ledningarna lägger Kraftringen bland annat ner larmtrådar som ska underlätta upptäckten av eventuella nya läckor.
– Självklart tillkommer vissa saker när man genomför ett teknikskifte efter 50 år. Men sett till det övriga i renoveringen av nätet är det ingenting nytt. Pumpsystem och liknande är helt intakta, berättar Fredrik.
Under den tidiga hösten väntar arbetet med nya sträckningar vid bland andra Byggmästaregatan och Trollebergsvägen. Medan Kraftringen bygger vidare kan deras kunder fortsatt känna sig trygga med driftsäkerheten. Arbetet påverkar inte nätets kapacitet eftersom det är en snabb operation att koppla in de nya rören. Med en prislapp på cirka 100 miljoner kronor ligger det dock nära till hands att dra slutsatsen att moderniseringsarbetet kommer att märkas på slutkundernas fakturor. Men det kommer det inte att göra.
– Som ett resultat av vårt effektiviseringsarbete kommer vi att sänka fjärrvärmepriserna med 2,5 procent under 2017. Kunderna kommer inte att behöva betala för att vi investerat i det här moderniseringsarbetet, säger Fredrik.
