En forskargrupp vid kanadensiska University of Saskatchewan har upptäckt att brytning och anrikning i delstatens urangruvor förorsakar synnerligen låga mängder av växthusgaser för den mängd energi som produceras.
– Folk tror ofta att kärnkraften fortfarande avger en hel del växthusgaser på grund av uranbrytning. Vår aktuella studie visar dock att gruvdriften utgör en relativt liten del av kärnkraftens totala utsläpp, säger professor Cameron McNaughton, miljöingenjör på Golder Associates.
Studien publicerades på nyligen i tidskriften ”Environmental Science and Technology”.
– Vi kom underfund med att brytning och anrikning av uran frigör cirka ett gram växthusgaser i form av koldioxid-ekvivalenter per kilowattimme energi som alstras med hjälp av uran, säger David Parker, som genomförde studien i form av en personlig magisterexamen med McNaughton som studieledare och universitetets professor emeritus Gordon Sparks.
Som jämförelse leder kolproduktion till utsläpp på över 800 gram koldioxid-ekvivalenter per kilowattimme. Naturgasen frigör cirka 500 gram koldioxid i atmosfären, enligt FN:s mellanstatliga kommission för klimatförändringar. För kärnkraftens del ligger emissionen på 12 gram koldioxid per kilowattimme, vilket är ungefär det samma som för vindkraften.
– Saskatchewan har högsta betyget i världen när det gäller kvaliteten hos uran. Följaktligen är utsläppen från uranbrytningen mycket låga i Kanada jämfört med utvinning av fossila bränslen, säger Parker.
Enligt honom var deras studie den första noggranna undersökningen i Saskatchewan om utsläpp av växthusgaser från uranbrytning och anrikning och den mest detaljerade kanadensiska studien hittills.
Undersökningen genomfördes i tre urangruvor i Saskatchewan, där tunga maskiner och fordon används dagligen. Dessutom analyserades byggmaterialet som kom till användning i gruvanläggningen och miljöpåverkan av personalens arbetsresor bland annat med flygplan i detta världens näst största land. Även utsläppen från gruvbolagens huvudkontor beräknades. Förfarandet, en så kallad livscykelanalys, liknar den som utförs av International Organisation for Standardization.
Forskarna hoppas kunna komplettera sitt arbete med livscykelanalysen i ett antal riktningar. De vill titta på vilka effekter malmkvalitén och olika processer i gruvan har på utsläppen. Forskarna vill också integrera analysen närmare kärnbränslecykeln och utvidga den att omfatta även andra miljömässiga följder och inte bara om utsläpp av växthusgaser.
