Forskare vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) har utarbetat en analys under namnet ”Energitendenser fram till 2050”. Enligt studien som publicerades nyligen kommer den planerade expansionen av baltiska ländernas energiproduktion att resultera i avsevärt minskat beroende av elimport mellan åren 2020 och 2030.
Forskarna räknar även med en fullständig baltisk integrering i det europeiska nätet och EU:s energimarknad. En sådan harmonisering bedöms redan som en prioritet för de tre baltiska länderna. Syftet är att göra ländernas elsystem konkurrenskraftigare och mera oberoende. För närvarande är de baltiska kraftsystem anslutna till ryska och vitryska elnätet. Denna situation har, enligt forskarna, förbättrats genom nya anslutningar till Finland, Sverige och Polen. Därmed har mängden baltiska kraftförbindelser med EU:s elmarknad ökat med 22 procent.
Genom byggandet av nya kraftledningar och sammanlänkningar till europeiska nätet kommer att förbättra energisäkerheten i regionen och konkurrensen på marknaden. Denna övergång är emellertid en komplex och besvärlig process.
Scenen för kraftproduktionen i Baltikum har förändrats dramatiskt sedan början av 2010, när kärnkraftverk Ignalina (1500 megawatt) stängdes i Litauen. Kraftverket användes tidigare för att täcka nästan 40 procent av de baltiska ländernas energibehov. Ett planerat nytt kärnkraftverk i Visaginas (1350 megawatt) med en investering på cirka 7 miljarder euro och en byggtid på 10 år, är dock fortfarande under övervägande.
Litauens nätverksinfrastruktur är, enligt analysen, tillräckligt omfattande och kan klara av en stor mängd av import. Det lettiska kraftsystemet har flera marknadsfördelar på grund av landets energimix och höga andel förnybar energi (främst vattenkraft).
Estland har egna fyndigheter av oljeskiffer och högsta installerad kapacitet av vindkraft av de tre baltiska staterna, men landet har inte tillräckligt med resurser för att kunna säkerställa samma strategiska marknadsposition som Lettland.
Den framtida elproduktionen i Visaginas kärnkraftverk kan förbättra försörjningssäkerheten i Baltikum. Även utan kraftverket, kan de baltiska staterna fortfarande utnyttja andra alternativ för elproduktion, men enligt studien behövs det även andra åtgärder, som gränsöverskridande nät, ökad lagringskapacitet och stigande efterfrågan innan energisäkerheten i Baltikum blir verklighet.
