Stormen och snöfallet som dragit fram över Sverige har inneburit betydande påfrestningar på elnäten. Samarbetet mellan elnätsbolagen och Svenska kraftnät har haft stor betydelse i arbetet med att återställa strömförsörjningen. Under lång tid har arbete pågått för att stärka elnäten mot väderrelaterade störningar, bland annat genom ökade investeringar. Det har bidragit till att elnätet idag är mer motståndskraftigt än tidigare, samtidigt som ytterligare åtgärder fortsatt behövs. I det akuta läget pågår arbetet i fält tills samtliga kunder har fått strömmen tillbaka.
Stormen Johannes och snöovädret Anna har påverkat både elkunder och elinfrastruktur. Minst 60 000 hushåll har drabbats av strömavbrott, varav många varit långvariga. Samtidigt har omfattande insatser krävts för att röja nedfallna träd och reparera skadade elledningar. Arbetet fortsätter tills alla hushåll åter har el.
Parallellt pågår ett långsiktigt arbete för att säkerställa att Sverige har ett elnät med beredskap att hantera olika typer av påfrestningar, till exempel extrema väderhändelser. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet, som sträcker sig över landet och i huvudsak går i breda ledningsgator. Stamnätet har inte påverkats av ovädret.
Från stamnätet tar region- och lokalnätsföretag vid och ansvarar för distributionen vidare till kunderna. Det handlar om hundratusentals kilometer elledningar som förser slutkunder med el. Sedan stormen Gudrun för 21 år sedan har elnätsföretagen arbetat med åtgärder för att minska sårbarheten, bland annat genom nedgrävning, förnyelse och digitalisering. Detta har förbättrat motståndskraften i näten, men arbetet är inte avslutat.
En fungerande elförsörjning är en grundläggande förutsättning för samhället. Oväder är en av flera utmaningar som elsystemet behöver kunna hantera.
Samverkan mellan elnätsbolagen – Elsamverkan
Elnätsbolagen samarbetar för att kunna bistå varandra vid omfattande störningar och reparationsbehov. Detta sker bland annat inom ramen för Elsamverkan, där bolagen delar lägesbilder och resurser vid större händelser. Genom samordningen kan personal, materiel och maskiner lånas mellan bolag i olika delar av landet. Denna samverkan har även använts under stormen Johannes, som påverkat stora delar av Mellansverige.
Reparationsberedskap och stöd till nätbolagen
Aktörerna inom elsektorn ansvarar för att deras anläggningar är robusta, tillgängliga och tillförlitliga. I situationer där störningarna är omfattande och inte kan hanteras inom ordinarie samverkan finns möjlighet att få stöd från Svenska kraftnäts reparationsberedskap.
Svenska kraftnät tillhandahåller materiel, utrustning och fordon som elnätsbolagen kan låna, till exempel för tillfälliga ledningar eller ersättning av skadade stolpar. Via samarbetspartners finns även tillgång till särskilt utbildad personal, bland annat för arbete med beredskapsstolpar, bandvagnar och radiokommunikation.
– Stormen visar att nätbolagen har en god beredskap. Vi har bara behövt lånat ut en bråkdel av det vi har och ingen har efterfrågat material för att bygga ledningar. Deras utmaning har istället varit att kunna arbeta säkert under mycket svåra väderförhållanden, säger Ann Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap på Svenska kraftnät.
Lägesuppdatering från fältet
Genom Elsamverkan får Svenska kraftnät, som ansvarar för helheten i det svenska elsystemet, en samlad lägesbild. Detta är viktigt ur beredskapssynpunkt. Arbetet i fält har påverkats av stormfällda träd, stora snömängder och kyla. Många kunder hos elnätsföretag i Mellansverige, bland annat Ellevio och E.ON, har drabbats.
– Det här är en av de senaste 20 årens värsta stormar och den har inneburit stora påfrestningar för både människor och infrastruktur. Många kunder har varit utan el i över en vecka, mitt i vintern, vilket är en mycket svår situation. Samtidigt vill jag lyfta det enorma arbete som montörer, tekniker och entreprenörer har gjort under många långa dygn i kyla, snö och svår terräng. Den nära samverkan mellan branschens aktörer, Svenska kraftnät, regionnät och lokalnät är en styrka i det svenska elsystemet. Men den här typen av extrema väderhändelser kommer att bli vanligare i ett förändrat klimat, vilket gör långsiktiga investeringar och stabila förutsättningar för att stärka elnäten ännu viktigare framåt, säger Martin Höhler, vd för E.ON Energidistribution i Sverige.
– Vår prioritet nummer ett i den här extrema situationen har varit att med alla tillgängliga medel återställa strömmen för de tusentals människor som varit strömlösa upp till en dryg vecka i förödelsen efter stormen Johannes. Kundernas tålamod, hjälpsamhet och uthållighet har varit oerhört starkt medan hundratals montörer, röjare, maskinister och driftledare har slitit ihärdigt i oerhört tuffa arbetsförhållanden för att få bort träd och reparera ledningar. De kommer att fortsätta till den siste kunden har strömmen tillbaka, och vi har dessa personer att tacka för närmast hjältemodiga insatser, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio.
Utökad lagerhållning och aktuella insatser
Under senare år har Svenska kraftnät ökat lagerhållningen av stolpar som elnätsföretagen kan använda vid svåra störningar. Tillsammans med elnätsföretagen utvecklas även regional lagerhållning av materiel. Under den senaste veckan har flera nätbolag lånat bandvagnar samt ett fordon med utrustning för elektronisk kommunikation, tillsammans med personal för att använda fordonen. Den utökade lagerhållningen är en del av arbetet med att stärka totalförsvarsförmågan.
Svenska kraftnäts roll som elberedskapsmyndighet
Utöver elnätsföretagens ansvar har Svenska kraftnät ett särskilt uppdrag som elberedskapsmyndighet. Uppdraget är att bidra till att elnätsbolagen har beredskap för störningar i elförsörjningen som kan innebära stora påfrestningar för samhället. Anslagen för beredskapsstärkande åtgärder har ökat från 260 miljoner kronor för tio år sedan till 615 miljoner kronor år 2025.
