Frankrikes regering bekräftade nyligen att landet vill återuppliva sin kärnkraftsindustri. Beskedet kom efter ett möte i det franska kärnenergipolitiska rådet, Conseil de politique nucléaire (CPN), lett av president Emmanuel Macron.
Mötet hölls vid kärnkraftverket Penly i norra Frankrike. Där konstaterade rådet att satsningen på nya reaktorer inom det så kallade EPR2-programmet går vidare.
Syftet är enligt regeringen att säkra energiförsörjningen och stärka landets industriella självständighet.
– Kärnkraften behövs för att garantera Frankrikes suveränitet, göra energin tillgänglig för hushåll och företag samt bidra till att minska klimatutsläppen, uppger rådet i ett uttalande efter mötet.
Sex nya reaktorer planeras
EPR2-programmet omfattar i ett första steg sex nya reaktorer med hög effekt. De planeras vid de befintliga kärnkraftverken i Penly, Gravelines och Bugey.
En granskning av projektet genomfördes i början av 2026 av den statliga delegationen för ny kärnenergi, DINN. Enligt regeringen har den statliga energikoncernen EDF åtagit sig att hålla sig till programmets kostnadsram på 72,8 miljarder euro.
Myndigheterna kräver samtidigt att EDF genomför de rekommendationer som identifierats i granskningen och rapporterar framstegen under 2026.
Finansieringen av projektet bygger till stor del på statligt stöd. Enligt regeringens plan ska ett statligt subventionerat lån täcka omkring 60 procent av projektets totala kostnader. Finansieringen ska ske via sparfonden hos den statliga finansinstitutionen Caisse des Dépôts.
Målet är att EDF:s styrelse ska fatta ett slutligt investeringsbeslut före slutet av 2026. De första reaktorerna planeras att tas i drift omkring 2038.
Regeringen uppmanar samtidigt myndigheter och energibolag att slutföra pågående diskussioner med EU-kommissionen så att tidsplanen kan hållas.
Modernisering av kärnbränslecykeln
Kärnenergirådet tog också upp moderniseringen av Frankrikes kärnbränslecykel. Industrikoncernen Orano driver projektet Aval du Futur, som ska anpassa anläggningarna i La Hague till framtida behov.
I programmets första fas planeras två nya bassänger för lagring av använt kärnbränsle, en ny lagringsanläggning för plutoniumhaltigt material samt en ny anläggning för bränsleåtervinning kallad Melox 2. Denna fas ska enligt plan vara klar senast 2040.
En andra fas omfattar en ny upparbetningsanläggning – La Hague 2 – samt ytterligare en lagringsbassäng för använt bränsle.
Kärnenergirådet välkomnade också ett preliminärt avtal mellan EDF och Orano om hur projektet ska drivas vidare fram till slutliga investeringsbeslut. Regeringen vill att finansieringen av projektet ska vara klar före slutet av 2026.
Projektet har klassats som ett så kallat ”stort nationellt projekt”, vilket innebär att myndigheterna ska försöka förenkla tillståndsprocesserna.
Ny forskning om avancerade reaktorer
Rådet beslutade även att starta ett nytt program för att i framtiden sluta kärnbränslecykeln. Målet är att på sikt kunna använda mer av det använda kärnbränslet och därmed minska behovet av importerat natururan.
Planen är att under fyra år genomföra studier för att utforma nya anläggningar och därefter – omkring 2030 – överväga byggstart för en första snabbneutronreaktor.
Finansieringen ska enligt regeringen delvis ske genom europeiska och internationella partnerskap samt genom bidrag från industrin.
Samtidigt aviserades ytterligare statligt stöd till två små modulära reaktorer inom innovationsprogrammet France 2030 – projekten Calogena och Jimmy.
Industrin välkomnar beslutet
Efter mötet publicerade EDF, Framatome, Orano och den statliga forskningsorganisationen CEA ett gemensamt uttalande där de välkomnade regeringens beslut.
– Resultaten bekräftar den franska statens vilja att säkra kontinuiteten och utvecklingen av kärnkraftssektorn på lång sikt, uppger bolagen i uttalandet.
De framhåller också att kärnkraften enligt deras bedömning är avgörande för Frankrikes energiförsörjning och industriell självständighet.
Kärnkraftens centrala roll i Frankrike
Frankrike har länge haft en av världens mest kärnkraftsbaserade elproduktioner. Omkring två tredjedelar av landets el kommer från kärnkraftverk.
Redan 2022 meddelade president Macron att landet behövde en ”kärnkraftsrenässans”. Planen omfattar sex nya EPR2-reaktorer med möjlighet att senare bygga ytterligare åtta.
De första reaktorerna väntas börja byggas omkring 2027.
EPR2 är en vidareutveckling av den europeiska tryckvattenreaktorn EPR och ska enligt utvecklarna EDF och Framatome dra nytta av erfarenheter från tidigare reaktorprojekt samt från dagens kärnkraftverk.
Källa: World Nuclear News, franska regeringens kärnenergipolitiska råd (CPN)
Fakta:
Det franska kärnenergipolitiska rådet, CPN, inrättades 2008 under president Nicolas Sarkozy. Rådet samordnar statens strategi för kärnkraft inom områden som energipolitik, industri, forskning, export och säkerhet.
