Den tyska regeringen har offentliggjort en nationell färdplan för att bygga vad som beskrivs som världens första fungerande fusionsreaktor. Planen har tagits fram av det federala forskningsministeriet Bundesministerium für Forschung, Technologie und Raumfahrt och markerar en tydlig ambitionshöjning i landets energipolitiska och teknologiska strategi.
Målet är att etablera Tyskland som globalt förstaland inom kontrollerad kärnfusion – en teknik som länge har beskrivits som potentiellt revolutionerande, men som hittills präglats av tekniska hinder, mycket höga kostnader och återkommande förseningar. Från branschhåll möts initiativet av försiktigt stöd, inte minst på grund av den ovanligt offensiva tidsplanen.
Tre centra ska driva utvecklingen
Enligt färdplanen ska tre nationella innovationscentra, så kallade hubbar, byggas upp i Tyskland. Två av dessa ska fokusera på varsin huvudlinje inom fusionsforskningen – magnetisk fusion respektive laserbaserad fusion. Den tredje hubben ska arbeta med bränslecykler, materialutveckling och andra grundläggande tekniska frågor som är avgörande för långsiktig drift.
Magnetisk fusion är den teknik som i dag anses mest mogen och som används i experimentella anläggningar som Wendelstein 7-X i Greifswald. Där undersöks hur plasma kan hållas stabilt under lång tid med hjälp av kraftfulla magnetfält. Laserfusion, som främst drivs i USA och Frankrike, bygger i stället på extremt korta och energirikare laserpulser som ska utlösa fusionsprocessen.
Det tredje centret ska hantera frågor som ofta hamnar i skymundan i den offentliga debatten – bland annat hur tritium ska produceras och återvinnas, hur material påverkas av extrem neutronstrålning samt hur säker och kontinuerlig drift i praktiken ska kunna uppnås.
Ambitiös tidsplan väcker uppmärksamhet
Färdplanen innehåller ännu inga exakta byggdatum, men enligt departementets inriktning ska en demonstrationsreaktor stå klar redan under 2030-talet. Det är en tidsram som avviker från många internationella bedömningar, där kommersiellt relevant fusion ofta placeras flera decennier bort.
Industriföreträdare och forskare välkomnar den tydliga politiska viljeinriktningen, men pekar samtidigt på betydande risker. Kärnfusion kräver extrem precision, avancerade material och energiinfrastruktur som ännu inte existerar i industriell skala. Historiskt har fusionsprojekt ofta blivit betydligt dyrare och mer tidskrävande än planerat.
Samtidigt är intresset stort, inte minst i ljuset av Europas energipolitiska osäkerhet och det ökade behovet av planerbar elproduktion. Till skillnad från vind- och solkraft är fusion tänkt att leverera stabil baskraft, men tekniken är ännu långt ifrån att kunna ersätta befintliga energislag.
Forskning med höga insatser
Tyskland är redan i dag en av Europas tyngsta aktörer inom fusionsforskning, främst genom Max Planck-institutet för plasmafysik. Regeringens nya färdplan innebär dock ett tydligare skifte från ren forskning mot industriell tillämpning – ett steg som också innebär större ekonomiska och politiska risker.
Kritiker varnar för att fusion riskerar att bli ett långsiktigt prestigeprojekt utan tydlig avkastning, samtidigt som stora resurser binds upp. Förespråkarna menar å sin sida att uteblivna satsningar skulle innebära att Europa hamnar på efterkälken gentemot USA och Kina.
Hur realistisk tidsplanen är återstår att se. Klart är att den tyska regeringen nu höjer insatsen i ett teknikområde där löften och verklighet historiskt ofta legat långt ifrån varandra.
Källa
Tysk press, Handelsblatt, uppgifter från det federala forskningsministeriet
Fakta:
Kärnfusion skiljer sig från kärnklyvning genom att lätta atomkärnor slås samman i stället för att delas. Processen kräver extremt höga temperaturer och har hittills aldrig kunnat användas för kontinuerlig elproduktion.
ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information. Se cookieinställningar.
