Den globala sjöfartens plan för att minska utsläppen ligger i spillror efter att medlemsländerna i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) röstat för att skjuta upp beslutet om organisationens så kallade Net-Zero Framework i ett helt år.
Beslutet, som drevs igenom med knapp majoritet efter intensiv lobbying från bland andra USA och Saudiarabien, innebär att den mest ambitiösa klimatplanen hittills inom internationell sjöfart riskerar att aldrig bli verklighet.
IMO:s generalsekreterare Arsenio Dominguez var märkbart nedslagen efter omröstningen i London.
– Jag har inte mycket att säga just nu, och det händer inte ofta, sade Dominguez till reportrar efter mötet.
USA:s påtryckningar avgjorde
Bakom kulisserna pågick en ovanligt hård kampanj mot förslaget. Enligt uppgifter till branschmediet TradeWinds använde den amerikanska regeringen både diplomatiska och ekonomiska påtryckningar för att samla röster mot planen. USA:s president ska personligen ha uppmanat medlemsländerna att rösta nej till vad han kallade ett ”Globalt grönskattebedrägeri” och varnade på sociala medier:
– Stå på USA:s sida och rösta nej i London i morgon!
Enligt delegater ska amerikanska företrädare även ha hotat med visumrestriktioner och höjda hamnavgifter för länder som stöder planen.
Saudiarabien, Iran och Ryssland röstade också mot, medan både Kina och de stora flaggstaterna Panama och Liberia stödde uppskovet.
Resultatet är att hela processen kring Net-Zero Framework pausas till minst 2026. Flera delegater varnade för att beslutet i praktiken kan innebära slutet för projektet.
Vad är IMO och Net-Zero Framework?
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) är FN:s fackorgan för sjöfart med säte i London. Organisationen har 175 medlemsländer och ansvarar för globala regler om säkerhet, miljö och utsläpp till havs.
IMO:s Net-Zero Framework (NZF) skulle ha blivit det första bindande globala systemet för att minska växthusgasutsläppen från internationell sjöfart, med målet att nå netto noll omkring 2050.
Planen innehöll krav på gradvis skärpta utsläppsgränser från 2028, samt ekonomiska incitament och sanktioner för fartygsägare som inte klarar kraven. Skepp som överskred sina utsläppsnivåer skulle tvingas betala till en internationell Net-Zero-fond, som i sin tur skulle finansiera utsläppssnåla fartyg, ny infrastruktur för rena bränslen och stöd till utvecklingsländer.
Systemet var tänkt att vara teknikneutralt – det vill säga att redare själva skulle kunna välja vilka bränslen eller tekniker som används, så länge de totala utsläppen minskar.
Enligt den globala branschorganisationen Green Hydrogen Organisation skulle planen, om den införts, skapa en efterfrågan på upp till 200 miljoner ton grön ammoniak och metanol till år 2040 – bränslen som anses centrala för utsläppsfri sjöfart.
Splittring och förlorat förtroende
Beskedet om uppskovet har mötts med besvikelse från både industrin och miljöorganisationer.
– Detta är ett bakslag för gröna vätgasbränslen som erbjuder den mest hållbara vägen till koldioxidfri sjöfart. När branschen behöver tydlighet får den i stället förseningar, sade Joe Williams, vd för Green Hydrogen Organisation, till Hydrogen Insight.
Även den internationella redarorganisationen International Chamber of Shipping (ICS) uttryckte oro.
– Industrin behöver klara besked för att kunna investera i avkarbonisering i linje med IMO:s mål, sade ICS generalsekreterare Thomas Kazakos.
Kazakos varnade för att beslutet öppnar dörren för ett lapptäcke av nationella och regionala skatter på sjöfartsutsläpp. EU har redan ett eget system för koldioxidutsläpp, medan Kina och flera afrikanska länder överväger egna modeller.
– Det riskerar att bli dolda skatter där pengarna går till statskassor i stället för att återinvesteras i grön teknik, kommenterade en anonym branschkälla.
En bransch på drift utan riktning
IMO:s försök att skapa ett globalt system för koldioxidprissättning var tänkt att ge stabilitet och långsiktighet för en industri som står för nästan tre procent av världens utsläpp.
Men beslutet visar hur sårbar den internationella beslutsprocessen är när ekonomiska och politiska intressen kolliderar. Den saudiska delegationen talade efter mötet om ”fientlighet och splittring”, medan Dominguez själv beskrev stämningen som ett brott mot den normala IMO-andan.
Kritiker varnar nu för att industrins investerare kan tappa förtroendet för klimatåtgärder inom sjöfarten, eftersom det inte längre finns några garantier för att framtida incitament eller stödsystem blir verklighet.
– Det här var ett avgörande ögonblick. I stället för att skapa enhet har man skapat osäkerhet, sade en europeisk delegat till TradeWinds.
Källor: TradeWinds, Hydrogen Insight, International Maritime Organisation (IMO)
