Nederländerna skrotar mål för 50 gigawatt havsbaserad vindkraft

Nederländernas klimat- och tillväxtminister Sophie Hermans vill skapa en mer realistisk utbyggnadsbana som bättre stämmer med hur energiomställningen utvecklas, sade Hermans. Foto: Nederländska regeringen
Nederländernas klimat- och tillväxtminister Sophie Hermans vill skapa en mer realistisk utbyggnadsbana som bättre stämmer med hur energiomställningen utvecklas, sade Hermans. Foto: Nederländska regeringen

Nederländerna sänker sina ambitioner för utbyggnaden av vindkraft till havs. Det tidigare målet om 50 gigawatt installerad kapacitet till år 2040 överges, med hänvisning till förändrade förutsättningar inom energimarknaden. I stället pekar en ny analys mot att ett spann på 30 till 40 gigawatt är mer realistiskt.

Det beskedet lämnades av Nederländernas klimat- och tillväxtminister Sophie Hermans i ett brev till parlamentet under torsdagen. Hon pekar på en rad faktorer bakom omprövningen: elektrifieringen av samhället går långsammare än väntat, investeringskostnaderna för havsbaserad vindkraft har stigit och marknaden för vätgas utvecklas inte i den takt man tidigare trott.

– Realism behövs i planeringen av utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, sade Hermans i brevet.

Hon tillade:

– Det verkar för närvarande varken genomförbart eller nödvändigt att ha 50 gigawatt kapacitet för havsbaserad vindkraft till år 2040.

Reviderat mål presenteras i september

Beskedet är en del av Nederländernas så kallade North Sea Wind Energy Infrastructure Plan (WIN), ett strategidokument som tagits fram utifrån nya marknadsanalyser. Planen beskriver hur utbyggnaden av energiinfrastruktur i Nordsjön bör ske från år 2033 och framåt.

Enligt WIN-analysen är det mest realistiska målet ett spann mellan 30 och 40 gigawatt till 2040. Den nederländska regeringen kommer därför att justera målen för både vindkraft och vätgasproduktion till havs i ett klimat- och energimemorandum som publiceras i september.

Memorandumet väntas även innehålla reviderade prognoser för efterfrågan på förnybar el och vätgas, liksom en översyn av hur den landbaserade förnybara energin utvecklas.

Regeringen planerar dessutom att senare i år publicera en särskild handlingsplan för vindkraft till havs på kort sikt.

Oro för investeringar och klimatmål

Beslutet att skala ned ambitionerna väcker kritik från den nederländska vindkraftsbranschens samarbetsorgan NedZero. Organisationen varnar för att även det långsiktiga målet om 70 gigawatt till år 2050 nu hotas.

– Detta innebär ett betydande steg tillbaka i ambitionsnivå, med långtgående konsekvenser för investeringssäkerhet, energisjälvständighet och möjligheterna att nå nationella och europeiska klimatmål, sade NedZero i ett uttalande.

Att vindkraftsmålet sänks sker samtidigt som EU trycker på för snabbare utbyggnad av förnybar energi inom unionen. I sin "Green Deal" har EU slagit fast att minst 42,5 procent av energianvändningen inom EU ska komma från förnybara källor redan år 2030 – med ett ännu högre riktvärde på 45 procent.

För Nederländerna har vindkraft till havs varit en bärande del i strategin för att fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser. Landet har hittills haft en av Europas mest ambitiösa expansionsplaner till havs, men möter nu en ny verklighet med stigande kostnader och mer försiktig efterfrågeutveckling.

Samtidigt är energisystemet under förändring. Den nederländska industrin – särskilt kemisektorn och stålproduktionen – förväntades bli stora användare av vätgas, men många projekt har försenats eller ställts in. Elektrifieringen av transporter och byggnader har inte heller skett i önskad takt.

Kritiker menar att regeringen nu borde fokusera mer på att undanröja hinder och skapa långsiktiga spelregler, snarare än att backa från målen.

– Om staten visar osäkerhet i sina ambitioner riskerar det att bromsa privata investeringar, säger en branschkälla med insyn i energisektorn.

Hur justeringen av målen påverkar redan planerade havsbaserade vindkraftsprojekt i Nederländerna är ännu inte klart. Mer information väntas i samband med septembermemorandumet.

Källa: Brev från Nederländernas minister för klimat och grön tillväxt, Sophie Hermans, till det nederländska parlamentet (juli 2025)