Oskarshamns Kraftgrupp AB bildades den 14 juli 1965 och blev en av pionjärerna inom kärnkraften i Sverige. I år firar man 60-årsjubileum och med anledning av detta intervjuar vi VD Johan Lundberg. Han får berätta om historiken, de stora tekniska framstegen och hur OKG ser på framtiden.
Av Jörgen Städje
Hej Johan och grattis på 60-årsdagen. Berätta lite om historiken.
– Redan 1955 fanns det ett ”AtomKraftsKonsortiet (AKK)” ägt av Krångede och Sydkraft som ville bygga ett kraftverk på Simpevarpshalvön, men det blev bara planer. I och med att Oskarshamns Kraftgrupp bildades 1965 lade vi en beställning till ASEA-Atom på den första reaktorn, Oskarhamn 1, på 400 megawatt, som blev Sveriges första kommersiella kärnreaktor (R1 på KTH som drevs 1954-1970 var ett experiment och Ågestareaktorn som drevs 1964-1974 levererade aldrig särkilt mycket effekt).
För att kunna bygga reaktorerna, köpte man 1962 Simpevarps by på Simpevarpshalvön från invånarna och dessa började då flytta ut och 1965 började bygget. Först hade ASEA tänkt sig att beställningen gällde en 200 megawatts reaktor, och arbetade utefter det, men istället blev det 400 megawatt, och det löstes snabbt. Reaktorn O1 fasades in mot kraftnätet den 19 augusti 1971 och den officiella invigningen skedde den 18 maj 1972.
Strax efter infasningen påbörjades byggandet av Oskarshamn 2, som kopplades in på det svenska kraftnätet 1975. Strax innan det skedde, påbörjade man byggandet av Oskarshamn 3. Det var alltså en tid då det rådde en ganska kraftfull expansion.
Tyska staten är ju en storägare genom Uniper, och tyskarna är inte särskilt intresserade av kärnkraft. Hur går det?
– Tyskland beslutade att lägga ned sin kärnkraft i och med Fukushima-händelsen i Japan, men det beslutet var ogenomtänkt. Däremot är det upp till privata tyska företag att bedriva sin verksamhet som de vill.
Uniper ägs visserligen av tyska staten, men ska nu säljas, enligt ett EU-beslut, där det krävs att Tyskland får äga max 25 procent plus en aktie av Uniper efter 2028. Avsikten med detta var att undvika en konkurs för Uniper i och med gaskrisen 2022. Just nu sitter Tyskland i en svår sits i och med sin ”gröna omställning” efter allt som hänt i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina och tillgången till gas osv. Idag är det en central del av Uniprs strategi att maximera värdet av svensk kärn- och vattenkraft, eftersom den är både fossilfri och ”grön”. Det känns bra.
Berätta om de största triumferna genom tiderna.
– Det största var ju att det gick att genomföra bygget av de tre reaktorerna. Man ska betänka att då för tiden fanns det bara två kärnkraftsnationer i världen: Sovjet och USA. Och så kom Sverige. Sverige är fortfarande ett litet land, men vi har åstadkommit mycket på kraftsidan.
Oskarshamn 3 var ”bara” på 1000 megawatt från början, men 2009 höjdes uteffekten till 1400 megawatt. Hur gick det till? Det var en stor investering. Själva reaktortanken var kraftigt överdimensionerad redan från början och behövde inte byggas ut, men vi fick bygga ut kylsystem, generatorer, pumpar, ventiler och turbiner. Idag kör vi på 120 procent av ursprunglig effekt.
Fram till 2035 ska Sverige ha 2500 megawatt nyinstallerad kärnkraft. Är OKG med på båten?
– I den diskussionen har vi tagit för givet att dagens kärnkraft ska finnas kvar. Idag har vi 60 års planerad drifttid, men vi förutsättas alltså köra i 80 år. Det kräver att det finns marknadsmässiga förutsättningar, alltså: Finns det någon som uppskattar att vi fortsätter att drifttidsförlänga Oskarshamn 3? Finns det tekniska förutsättningar för en drifttidsförlängning? Vi måste kunna visa att anläggningen är i så bra skick att investerarna vill fortsätta köra.
Så att, ja, vi är med på båten med drifttidsförlängning, men det är inte självklart att det kommer att bli så.
Vätgasen håller på att bli populär. Är det något OKG tänker vara med om?
– Vi har redan en vätgasanläggning som förbrukar 0,7 megawatt vid våra kraftverk. Redan 1982 byggde vi en vätgasanläggning för att utvinna vätgas för att kyla generatorerna och för att minska korrosionen i matarvattensystemet. Men eftersom O1 och O2 är nedlagda har vår anläggning en överkapacitet och redan 2017 kom vi fram till att vätgas nog skulle bli en het fråga framöver. Vätgasen används fortfarande för kylning av generatorn i O3, men vi säljer också fossilfri vätgas på marknaden. Fossilfri sådan är för närvarande svår att få tag på. Vi har inga pipelines, utan gasen hämtas med dieseldriven tankbil. Vi tänker absolut ha vätgasfabriken kvar i systemet, och för Uniper är vätgas en kärnfråga.
En annan kärnfråga är bränslet
– En femtedel av bränslet byts varje år och då ställer vi av reaktorn. Det färdiga bränslet kommer från Westinghouse i Västerås. Själva uranet kommer från anrikningsanläggningar i Europa. Inte Ryssland! Det slutade vi med efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.
Hur jobbar ni med små modulära reaktorer?
– Vår ägare Uniper har ett samarbete med Blykalla och de har tillsammans startat ett projekt kallat Swedish Modular Reactor AB (SMRAB) eftersom Uniper vill bevisa att det går att forska och utveckla kärnkraft i Sverige. Ett tag var det någon slags tankeförbud mot kärnkraftsutveckling i Sverige, men Uniper vill vara med och påverka och skapade därmed SMR AB för att hjälpa Blykalla och stärka branschen.
SMR ABs testanläggning, som ska bli en eluppvärmd prototyp för att visa principen, håller på att byggas just nu på mark som arrenderas från OKG och Uniper ska bistå med kompetens och resurser. Bottenplattan är redan gjuten och väggarna håller på att uppföras. På så sätt har vi visat att det går att driva utveckling av fjärde generationens kärnkraft i Sverige.
Till sist kommer vi in på framtiden. Vad har du för tankar?
– Främst är det drifttidsförlängningen. Vi vill köra vidare till år 2065. Det handlar också om demonteringen av O1 och O2. Vi tar ut de pengar vi satt in i den statliga Kärnavfallsfonden för att kunna visa för Riksgälden, för staten och för våra ägare att de pengar vi har avsatt är tillräckliga för en demontering av verken. Detta är också en förutsättning för att man ska kunna visa att det går att bygga ny kärnkraft i Sverige, eftersom man måste ha råd att demontera den också.
Nu visar vi för alla, särskilt för kärnkraftsmotståndarna, att vi kan bygga, vi kan drifta och vi kan demontera. Samtidigt som vi bygger ett slutförvar för bränslet i Östhammar.
Fakta om OKG AB
- Grundat: 14 juli 1965
- Ägandeförhållanden: Uniper-koncernen äger 54,5% av bolaget medan Fortum Sweden AB äger de resterande 45,5%.
- Antal anställda: 566
- Omsättning: 3,89 miljarder SEK
- Rörelseresultat; 195,261 miljoner SEK
- Vinst efter skatt: 8,914 miljoner SEK
- Tillgångar: 11,286 miljarder SEK
- Eget kapital: 148,947 miljoner SEK
- Vid Oskarshamnsverket ligger även CLAB, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle.
