Frankrikes revisionsrätt har riktat skarp kritik mot regeringens uppdaterade mål för produktion av förnybar (grön) och kärnkraftsbaserad (rosa) vätgas. I en färsk rapport beskrivs målen som "ambitiösa men orealistiska", och domstolen efterlyser samtidigt en ny bedömning av vätgasens roll inom vägtransportsektorn, där nästan hälften av de statliga vätgassubventionerna hittills hamnat.
Rapporten, som offentliggjordes först i torsdags, färdigställdes redan i januari – alltså före regeringens beslut i april om att sänka målen för vätgasproduktion från 6,5 gigawatt till 4 gigawatt till år 2030, och från 10 gigawatt till 8 gigawatt till 2035.
– Domstolen välkomnar de sänkta målen, men anser att de fortfarande är orealistiska, heter det i ett uttalande.
– I ett sammanhang där de första produktionskapaciteterna tas i drift i långsam takt, framstår även dessa nya mål som ouppnåeliga. Domstolen uppskattar att endast 0,5 gigawatt är säkrat till år 2030. Under mycket optimistiska antaganden skulle detta kunna öka till 3,1 gigawatt, vilket fortfarande ligger under de 4,5 gigawatt som planerats i NHS2, Frankrikes reviderade nationella vätgasstrategi.
Överdrivna prognoser och felriktade subventioner
Domstolen riktar också kritik mot de långsiktiga efterfrågeprognoserna i Frankrikes preliminära lågkoldioxidstrategi från november 2024. Där räknar man med en vätgaskonsumtion på en miljon ton år 2035 och 4,4 miljoner ton år 2050 – siffror som enligt revisionsrätten inte är trovärdiga.
– Dessa mycket optimistiska antaganden undergräver trovärdigheten i Frankrikes strategi för att minska utsläppen, skriver domstolen, och tillägger att strategin bör baseras på mer realistiska utvecklingsbanor.
Hittills har omkring 900 miljoner euro betalats ut i subventioner till vätgassektorn, varav cirka 46 procent gått till vägtransport. Revisionsrätten ifrågasätter denna prioritering.
– Detta är ett användningsområde där vätgas nu betraktas som en andrahandslösning efter batteridrift, konstaterar domstolen, som föreslår att en fullständig utvärdering av stödet till vägtransportsektorn görs, i syfte att omdefiniera dess plats i strategin.
Frankrike har totalt avsatt cirka 9 miljarder euro för vätgassatsningar, varav 2 miljarder till forskning och utveckling, 1,5 miljarder till industrialisering, 1,4 miljarder i bidrag till elektrolysöranläggningar och 4 miljarder till själva vätgasproduktionen. Det sistnämnda sker genom ett stödsystem kallat Contracts for Difference (CfD), som lanserades i december 2024 och var öppet för ansökningar fram till mars 2025.
Domstolen varnar dock för att den verkliga kostnaden kan bli betydligt högre än de utannonserade 9 miljarderna. Flera stödformer – såsom skatteförmåner för elpriser och reducerade avgifter på det offentliga elnätet – riskerar att öka statens totala kostnader med ytterligare 1,9 miljarder euro.
Kostsamma mål och tveksam konkurrenskraft
Särskild uppmärksamhet riktas mot den höga produktionskostnaden för elektrolytisk vätgas. Domstolen bedömer att det på lång sikt krävs kraftigt förbättrad konkurrenskraft för att uppnå målen i SNBC, Frankrikes övergripande strategi för utsläppsminskningar.
Även om elektrolytisk vätgas skulle kunna produceras för mellan 4 och 4,90 euro per kilo – förutsatt ett elpris på 75 euro per megawattimme – är detta fortfarande betydligt dyrare än blå vätgas, som tillverkas med fossilgas i kombination med koldioxidinfångning. Blå vätgas beräknas kosta cirka 2,30 till 3 euro per kilo vid ett gaspris på 30 euro per megawattimme.
Trots detta föreslår revisionsrätten inte att blå vätgas ska inkluderas i de officiella strategierna, men skillnaderna i kostnad lyfts fram som en central utmaning.
Domstolens rapport innehåller fyra huvudsakliga rekommendationer:
– Säkerställ statistisk uppföljning av all vätgasproduktion och konsumtion
– Etablera realistiska utvecklingsbanor för produktion och konsumtion
– Uteslut vätgas för raffinering ur stödsystemen
– Utvärdera redan utbetalda subventioner till vägtransportsektorn
Franska regeringsföreträdare har svarat med att betona att de sänkta målen redan utgör ett mer realistiskt förhållningssätt. Premiärminister François Bayrou skriver i sin officiella kommentar att målsänkningarna är anpassade till de aktuella utmaningarna i sektorn.
– Jag är fortfarande övertygad om att koldioxidsnål vätgas är en avgörande möjlighet, både för att minska utsläppen och för att bygga upp en värdekedja för elektrolys i Frankrike, säger Bayrou.
Energi- och klimatdepartementets vice generaldirektör Hervé Vanlaer samt näringsdepartementets generaldirektör Thomas Courbe har dessutom påpekat att vätgas för raffinering redan har uteslutits från CfD-programmet.
Källa: Rapport från Frankrikes revisionsrätt (Cour des comptes), publicerad i juni 2025.
