Tyska energibolaget Uniper har påbörjat bygget av vad som uppges vara den största kända pilotanläggningen för att omvandla ammoniak till vätgas. Projektet sker i samarbete med teknikleverantören Thyssenkrupp Uhde och är lokaliserat vid kraftvärmeverket i Scholven i delstaten Nordrhein-Westfalen.
En ammoniakkracker är en industriell process, eller en enhet inom en sådan process, som omvandlar ammoniak (NH3) till dess beståndsdelar, kvävgas (N2) och vätgas (H2). Detta sker typiskt genom att ammoniak upphettas eller genomgår en annan kemisk reaktion. Målet är att etablera en fungerande teknisk modell som kan användas för det planerade vätgasterminalprojektet i Wilhelmshaven – en viktig knutpunkt för Tysklands framtida vätgasinfrastruktur.
Kapacitet som vida överstiger befintliga anläggningar
Den nya anläggningen kommer att ha kapacitet att bearbeta tjugoåtta ton ammoniak per dag. Det är en betydande ökning jämfört med andra projekt som hittills har byggts. Till exempel producerar den hittills största driftsatta ammoniakkrackern, utvecklad av AFC Energy i Storbritannien, endast fyrahundra kilogram vätgas per dag.
Enligt beräkningar från Hydrogen Insight skulle Unipers pilotanläggning kunna generera omkring fem ton vätgas dagligen när den tas i drift år 2026 – mer än tio gånger så mycket som det brittiska projektet.
Andra initiativ är också under utveckling. Air Liquide började exempelvis bygga en egen krackningsanläggning i Rotterdams hamn under 2023, men exakt kapacitet har inte offentliggjorts. Dessutom har Hoegh Evi och Wartsila slutfört en flytande lagrings- och återförgasningsenhet för ammoniak, som i teorin skulle kunna skalas upp till att producera tvåhundratiotusen ton vätgas årligen – även här saknas ännu information om initial kapacitet.
Del av större strategi för framtida importterminal
Pilotanläggningen i Scholven är tänkt att fungera som en teknisk förebild för en betydligt större krackningsanläggning i Wilhelmshaven. Den framtida terminalen ska kunna ta emot, kracka och vidarebefordra ammoniak som importerats från andra delar av världen, bland annat Indien, USA och Kanada. Ammoniaken ska då omvandlas till vätgas och matas in i det tyska nationella vätgasnätet.
Uniper siktar på att driftsätta krackningsanläggningen i Wilhelmshaven år 2030. Den planeras få kapacitet att hantera två komma sex miljoner ton ammoniak årligen.
– Uniper är aktivt engagerat i att etablera vätgas som en viktig del av framtidens energimix, där säkerhet och hållbarhet går hand i hand, säger Holger Kreetz, operativ chef på Uniper.
– Vårt mål är att stärka ekonomins motståndskraft. För att kunna möta Tysklands framtida behov av vätgas är vi beroende av import från utlandet.
Christian Stuckmann, vice vd för vätgasutveckling på Uniper, lyfter fram betydelsen av samarbetet med Thyssenkrupp Uhde:
– Partnerskapet mellan Uniper och Thyssenkrupp Uhde är ett viktigt steg i uppbyggnaden av en fungerande vätgasmarknad och industrins omställning. Med ammoniakkrackern i Scholven skapar vi förutsättningar för internationell handel med vätgas, vilket gör den tillgänglig för flera branscher.
Kritik mot hög energianvändning vid krackning
Trots teknikens potential finns det också frågetecken kring effektivitet och ekonomi. Krackning av ammoniak till vätgas är en energikrävande process. Vissa analytiker menar att detta kommer att göra den slutliga vätgasen betydligt dyrare – även om den ursprungliga ammoniaken producerats till lägre kostnad utomlands genom att kombinera vätgas med kväve från luften.
Pilotprojektet i Scholven ses därför både som en teknisk milstolpe och som ett testfall för att utvärdera ekonomiska och logistiska utmaningar kopplade till en global ammoniakbaserad vätgashandel.
Källa: Hydrogen Insight
