Nästan all ny elproduktion i Sverige under de kommande tio åren väntas utgöras av landbaserad vindkraft och solenergi, alltså innan ny kärnkraft kan vara i drift. Det innebär att om industrins elanvändning ökar kraftigt kan hälften av Sveriges elproduktion vara väderberoende år 2035. Samtidigt förväntas elpriserna variera mer än i dag. Det visar en ny rapport från forskningsbolaget Energiforsk.
– Våra analyser visar att det bara är landbaserad vindkraft och solel som i någon större utsträckning kommer kunna möta en ökad efterfrågan på el från industrin fram till 2035. Vi vet inte hur snabbt industrins elbehov kommer att öka, vilket skapar stora osäkerheter om hur mycket ny elproduktion som behöver byggas – säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.
Fyra olika grupper av forskare och analytiker har på uppdrag av Energiforsk analyserat hur det svenska elsystemet kan utvecklas fram till 2035 – innan ny kärnkraft kan vara i drift. Samtliga grupper är eniga om att i princip all ny elproduktion som byggs under det kommande decenniet kommer vara antingen landbaserad vindkraft eller solel.
Om industrins efterfrågan på el ökar kraftigt kommer väderberoende kraftkällor alltså stå för hälften av elproduktionen. Den resterande elen kommer främst från vattenkraft, befintlig kärnkraft och kraftvärme.
Systemanpassning krävs för att möta ökad efterfrågan
För att Sveriges elsystem ska kunna leverera el alla årets timmar – även under tider då solen inte skiner och vinden inte blåser – krävs investeringar i annan infrastruktur. Det handlar bland annat om gasturbiner, olika former av energilagring samt förändrad användning av vattenkraften för att balansera systemet.
Ytterligare en viktig komponent är att både hushåll och företag måste bli mer flexibla i sin elanvändning. Att styra förbrukningen till tider med låg belastning är både lönsamt och nödvändigt, enligt rapporten.
– Industrier och hushåll kommer kunna spara pengar genom att flytta sin elförbrukning bort från de timmar då efterfrågan och priset är som högst. Ökad flexibilitet minskar svängningarna av elpriset och bidrar till att elsystemet kan leverera el när och där det behövs – säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.
Elpriserna påverkas av väder och ökad efterfrågan
Rapporten pekar på att elpriserna i framtiden kommer att öka och jämnas ut över landet, men också att de kommer att variera mer än i dag. Det råder dock stor osäkerhet kring både framtida prisnivåer och skillnader mellan olika elområden.
En central fråga för den svenska industrins konkurrenskraft är om elpriserna fortsatt kommer att vara lägre än i övriga Europa. Här visar analyserna en splittrad bild. Resultaten från de fyra grupperna skiljer sig åt, men pekar sammantaget mot att Sveriges elpriser närmar sig de europeiska nivåerna.
Om efterfrågan från industrin blir mycket hög, visar rapporten att elpriset på elbörsen före skatt i genomsnitt kan ligga mellan femtio och sjuttiofem öre per kilowattimme år 2035. Som jämförelse var det genomsnittliga elpriset under 2023 sextiofyra öre per kilowattimme, medan det under 2024 sjönk till fyrtioen öre per kilowattimme.
– Priserna ser ut att öka i hela landet, och prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige minskar. Dessutom visar både den här och tidigare studier att priserna förväntas variera mer i framtiden än i dag, oavsett om vi bygger ny kärnkraft eller inte, eftersom andelen sol- och vindkraft ökar i Europa – säger Markus Wråke.
Rapporten ger vägledning – men inte hela bilden
Rapporten ”Så får industrin tillräcklig med el till 2035” är framtagen inom ramen för Energiforsks forskningsprogram Nepp och är en delrapport som fokuserar på hur industrin och samhället kan säkerställa elförsörjningen innan ny kärnkraft är i drift.
Rapporten besvarar dock inte alla frågor om framtidens elsystem. Exempelvis analyseras inte hur systemet klarar extrema väderförhållanden, vilka tekniska egenskaper som krävs för att säkra driftsäkerheten, eller hur tillräckliga investeringar kan komma till stånd. Dessa frågor kommer att undersökas vidare av Energiforsk och redovisas hösten 2025.
En av de största osäkerheterna i rapporten är just takten i industrins ökade elbehov. Det påverkar inte bara hur mycket ny elproduktion som krävs, utan också framtida elpriser och balansen mellan import och export av el.
Studien bygger på analyser från fyra oberoende grupper: forskare från Chalmers tekniska högskola samt energikonsultföretagen EA Energianalyse, Profu och Quantified Carbon.
Källa: Energiforsk – rapporten Så får industrin tillräcklig med el till 2035
