Efter fjolårets historiska höjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga ökningarna med över 5 procent i hela Sverige. I vissa fall har priserna stigit med över 30 procent.
En analys från Nils Holgerssongruppen visar att skillnaderna mellan kommunerna är betydande och ökar. Mellan den kommun med högst och lägst avgift är skillnaden nu 4 300 kronor per lägenhet och år, jämfört med tidigare drygt 3 500 kronor per bostad och år.
Bland de tre stora nationella bolagen är det återigen Vattenfall som höjer priserna mest med 12 procent, trots att de sänkte dem förra året. Ellevios utlovade sänkningar märks med en minskning på 17 procent. Eon, som är det dyraste av de tre, höjer priserna totalt med 8 procent.
Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen, uttrycker oro över de kraftiga höjningarna och menar att de stora skillnaderna inte är rimliga, utan motiverade.
Med Energimarknadsinspektionens höjda intäktsramar på 100 miljarder kronor är detta troligen bara början. De ökade intäktsramarna ger elnätsbolagen utrymme att öka sina intäkter med cirka 40 procent fram till 2027.
Elnätspriser är avgifter som elnätsföretagen tar ut för att transportera el från produktionsställena till hushåll och företag. Dessa priser kan variera beroende på elnätsområdet och kostnaderna för att bygga och underhålla elnäten. De är en separat avgift från elhandelskostnaden och kunder har oftast inte alternativ om de är missnöjda med priset eller tjänsten.
I rapporten har den årliga elnätsavgiften för ett typiskt hus med 15 lägenheter beräknats enligt priserna den 1 januari 2024. Energiskatten för el är inte inkluderad. Data för 2024 visar att vissa leverantörer baserar en del av överföringsavgiften på rörliga spotpriser.
För mer detaljer kan du läsa hela rapporten på nilsholgersson.nu.