I juni 2022 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi eftersom regeringen anser att fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll i framtidens energisystem. Det uppdraget slutredovisades den 15 december 2023 och Daniel Friberg från Energimyndigheten, som varit projektledare för uppdraget, berättar i en intervju om arbetet med strategin, samtidigt som han belyser några av de viktigaste slutsatser de kommit fram till.
Text: Alarik Haglund
Daniel Friberg talar om att Energimyndighetens uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi tar avstamp i en rapport som de lämnade in till regeringen i november 2020. I rapporten, som var en heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning, föreslog Energimyndigheten bland annat att det skulle göras en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen för att värna om kraftvärmen och den positiva inverkan den har på det svenska energisystemet.
- Kraftvärmen bidrar med stabilitet till elnätet och den är viktig ur ett försörjningstrygghetsperspektiv genom att minska lokala bristsituationer, påpekar Daniel Friberg.
Eftersom den dåvarande regeringen gjorde bedömningen att fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll i framtidens energisystem berättar han att det utformades ett uppdrag att ta fram ett förslag på en strategi för fjärr- och kraftvärme.
Han tillägger att den nuvarande regeringen står kvar vid den tidigare regeringens bedömning, men att uppdraget kompletterats.
- En ny del i uppdraget är bland annat att titta på vilken roll kärnenergi kan spela för sektorn. Dessutom inkluderar uppdraget nu även en analys av sektorskopplingar mellan fjärrvärme, el och vätgas. Slutligen fick Energimyndigheten också ett tilläggsuppdrag att ”kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion samt identifiera orsaker till att den inte tillgängliggjorts elmarknaden”. Det nya uppdraget slogs ihop med uppdraget att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi, beskriver Daniel Friberg.
Direktiv under förhandling
I arbetet med att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi har en stor utmaning enligt Daniel Friberg varit att flera olika EU-direktiv hållit på att förhandlas under tiden som arbetet pågått, vilket gjort att de varit svåra att förhålla sig till.
- Till exempel kunde vi inte veta säkert hur målen för energieffektivisering skulle utformas i energieffektiviseringsdirektivet (EED) och vad det skulle innebära för fjärr- och kraftvärmesektorn, påpekar Daniel Friberg.
Han nämner också att direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) blev klart så sent som den 7 december 2023 och att de fortfarande inte vet exakt hur det kommer att implementeras.
- EU-parlamentet kom dessutom med ett förslag om att primära biobränslen inte skulle ses som hållbara för energianvändning, vilket så klart hade varit ett stort slag mot svensk biokraftvärme. Vi svävade i ovisshet ganska länge och vi hade när vi höll på att skriva rapporten ingen aning om var beslutet skulle landa, men som tur är gick förslaget inte igenom, säger Daniel Friberg.
En annan utmaning som han tar upp är att det varit svårt att veta hur mycket de skulle lyfta fram modellresultat eftersom de är just modellresultat, som kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten.
- Exempelvis skulle utfasningen av fjärr- och kraftvärmen enligt våra modellresultat innebära väldigt höga systemkostnader, i 100-miljarder-kronors-klassen. Samtidigt skulle EED och EPBD kunna göra att värmebehovet blir mycket mindre i framtiden. Systemkostnaderna för utfasningen blir då lägre, men det är svårt att säga exakt hur mycket lägre de blir, förklarar Daniel Friberg.
Bättre prissättning av systemnyttor
Trots utmaningarna tycker Daniel Friberg att de kunnat landa i tydliga slutsatser inom flera områden och han lyfter framför allt fram fyra viktiga områden där Energimyndighetens slutrapport ger förslag på åtgärder.
- Försörjningstrygghet och värmeberedskap är ett viktigt område. Där kommer vi med skarpa förslag om ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap. Till exempel handlar det om lager med beredskapsbränslen, främst i form av torv och rundved. En ökad produktionsförmåga för inhemska bränsle är också viktig för att man ska kunna ta fram bränslen när det behövs, understryker Daniel Friberg.
Han talar även om att de kommer fram till att det är viktigt att kraftvärmens systemnyttor prissätts på ett bättre sätt för att främja investeringar i kraftvärme som är motiverade utifrån den nytta de bidrar med till energisystemet. De föreslår därför bland annat att nätnyttoersättningen bör ses över av Energimarknadsinspektionen.
- Kraftvärmen skulle på så vis kunna få direkta intäkter som motsvarar de systemnyttor den bidrar med, kommenterar Daniel Friberg.
Potential på 15 terawattimmar
Energimyndigheten föreslår också i sin rapport en biostyrmedelsutredning för att öka uttaget av grot.
- Det finns enligt Skogsstyrelsen en potential på 15 terawattimmar per år som kan tas ut på ett hållbart sätt, men för att denna potential ska kunna utnyttjas måste det finnas någon form av styrmedel på plats, menar Daniel Friberg.
Han tillägger att det skulle kunna få ner fjärrvärmepriserna, som den senaste tiden ökat ganska mycket på grund av brist på biobränsle.
- Bristen på biobränsle beror bland annat på Europas omställning till förnybart bränsle, men också på att importen från Ryssland, Ukraina och Vitryssland minskat till följd av Rysslands invasion av Ukraina, förklarar Daniel Friberg.
Han påpekar att det om man skulle kunna ta ut 15 terawattimmar till per år skulle kunna sänka priset på fjärrvärme, samtidigt som det skulle vara bra för att trygga energiförsörjningen.
- Under 2022 kunde man se att många kraftvärmeanläggningar höll på biobränslet och inte producerade på full effekt, trots att det var höga elpriser. Om man hade haft mer biobränsle så hade man kunnat reagera på prissignalen och man hade kunnat producera mer, säger Daniel Friberg.
Uppmanar till handling
Till sist anmärker Daniel Friberg att det enda fossila bränsle som idag finns kvar inom fjärr- och kraftvärmen i princip är fossilt avfall.
- Det fossila avfallet måste tas om hand på något sätt. Man kan inte gräva ner det, man kan inte bara bränna upp det och man kan inte återvinna allt. Därför gör man värme och el av det, vilket är bra, men på samma gång kanske vi inte når våra klimatmål om vi fortsätter att elda med fossilt avfall, påpekar Daniel Friberg.
Den lösning som föreslås i Energimyndighetens rapport är att man inför en plastskatt på producenter, eller alternativt på de tillverkare som använder plast i sina processer.
- En sådan skatt skulle dels minska användningen av plast i samhället och skapa incitament för att investera i andra material, som bioplast. Tanken är dessutom att den skulle finansiera åtgärder i andra änden. Det kan till exempel röra sig om koldioxidavskiljning för lagring (CCS) eller användning (CCU), vilket är viktigt för att få bort de fossila utsläppen från fjärr- och kraftvärmen och nå de långsiktiga klimatmålen, beskriver Daniel Friberg.
När slutrapporten nu är inlämnad är hans förhoppning att man kommer att agera på de åtgärdsförslag som tas upp i rapporten och att det inte bara blir en skrivbordsprodukt.
- Jag tror att det finns ett genuint intresse och en genuin vilja att förbättra villkoren för fjärrvärmen och kraftvärmen i och med den viktiga roll de har för energiomställningen på lång sikt, avslutar Daniel Friberg.