Förra årets höga elpriser satte käppar i hjulet för svenska hushåll och företag, men inför den kommande kalla årstiden ser läget mer fördelaktigt ut. År 2022 minskade flödena av rörledd gas från Ryssland till Europa, vilket ledde till gasunderskott och en komplex energisituation i Europa och resulterade i kraftiga ökningar av energipriserna. Men i år verkar situationen vara mer stabil. Gaslagren inom hela EU är välfyllda, och sommarens regnväder har resulterat i höga vattenmagasin i de nordiska länderna. Dessutom har ny kärnkraft tillkommit i Finland, samtidigt som tillgängligheten för den franska kärnkraften är högre jämfört med föregående år, enligt Kaj Forsberg, elmarknadsanalytiker på Energimyndigheten.
Å andra sidan har fjärrvärmebolag under 2022 och 2023 tillkännagivit prishöjningar, vilka i många fall har varit betydligt högre än tidigare år. Trots att prishöjningarna i genomsnitt legat under två procent de senaste tio åren, ökade de med i snitt 7,8 procent mellan 2022 och 2023. Flera fjärrvärmebolag har också informerat om kommande prishöjningar inför 2024.
Över hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme, och priset påverkas av flera faktorer. En betydande påverkansfaktor är de stigande bränslepriserna, som i sin tur påverkas av ökad efterfrågan på svenska råvaror, då det europeiska utbudet från Ryssland, Ukraina och Belarus minskat efter Rysslands invasion av Ukraina.
I oktober 2022 lanserade Energimyndigheten kampanjen "Varje kilowattimme räknas" med syftet att öka medvetenheten om hur minskad elanvändning kan ha positiva effekter. Kaj Forsberg betonar att svenskarna gjorde skillnad genom att minska sin elanvändning, vilket avlastade elnätet och minskade risken för förbrukningsfrånkoppling under höglasttimmar. Han påpekar att varje sparad kilowattimme leder till minskad efterfrågan och lägre elpriser.
Trots att läget nu ser bättre ut uppmanar Forsberg till att fortsätta använda elektriciteten på ett smart sätt. Han understryker den påverkan som krig i Europa kan ha på energimarknaderna, där små störningar kan leda till prisökningar. Därför betonar han vikten av att gemensamt arbeta för energieffektivisering och att minska topparna i användningen för att göra samhället mer robust.
Källa: Energimyndigheten