Fossilfri kraftvärme i sikte - del 2/2
Carpe Futurum byggs i Uppsala
I Uppsala har Vattenfall tillsammans med Uppsala stad tagit på sig uppgiften att bli helt koldioxidneutrala till 2030. Som en del i detta arbete bygger Vattenfall fjärrvärmeanläggningen Carpe Futurum på sitt område i Boländerna. Investeringen i det nya värmeverket står för den största delen av Vattenfalls investering på totalt 3,5 miljarder kronor i produktionsanläggningar och nätinfrastruktur i Uppsala.
Carpe Futurum håller just nu på att byggas för fullt. När anläggningen står klar 2021 kommer det sista fossila bränslet att kunna fasa ut ur Vattenfalls värmeproduktion i Uppsala, vilket ger Uppsalaborna möjlighet till en fossilfri uppvärmning. För att åstadkomma detta ska Carpe Futurum, som eldas med organiska bränslen som returträ och bioolja, bidra med en stor del av värmeproduktionen under vinterhalvåret, då enbart avfallsförbränning inte räcker för att försörja Uppsala med fjärrvärme.
Sammanlagt uppskattar Vattenfall att Carpe Futurum genom att ersätta eldning av torv, som är ett fossilt bränsle, kommer att medföra en nettoutsläppsminskning som motsvarar 150 000 ton koldioxid per år.
Dessutom förbereder Vattenfall även för möjligheten att komplettera det nya värmeverket med en turbin för elproduktion motsvarande 25 till 30 megawatt.
Block 7 tas i drift i Västerås
Vid Kraftvärmeverket i Västerås, som är ett av Sveriges största kraftvärmeverk, håller Mälarenergi på att färdigställa Block 7. Den 29 december 2019 fasades elproduktionen på 55 megawatt från det nya kraftvärmeblocket in på elnätet och anläggningen tas i reguljär drift i år.
Block 7 är det sista steget i Mälarenergis förnyelse av Kraftvärmeverket och gör det möjligt att enbart använda förnybara och återvunna bränslen. Därmed blir Mälarenergis fjärrvärme- och elproduktion fri från kol och olja och Västerås stad uppnår sina miljömål.
Beslutet att bygga Block 7 fattades den 2 februari 2017 och efter tre år och en investering på 1,7 miljarder kronor står den nya pannan, med tillhörande turbin och rökgasrening, på plats.
Block 7 eldas med returträ, som bland annat kommer från återvinningscentraler och industrin, och har en planerad termisk effekt på 150 megawatt. Tillsammans med Block 6, som byggdes så sent som 2014, beräknas det nya kraftvärmeblocket täcka cirka 86 procent av värmeproduktionen för både Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck.
I samband med att Block 7 tas i drift kan Block 1 och 2, som är de äldsta delarna av Kraftvärmeverket, fasas ut. Förutom en kraftig minskning av koldioxidutsläppen medför detta också en energieffektivisering.
Energiåtervinning i Högbytorp
E.ON investerar i kraftvärme på flera håll i Sverige. Företagets största investering är den nya kraftvärmeanläggningen vid kretsloppsanläggningen Högbytorp i Upplands-Bro kommun utanför Stockholm. Totalt har E.ON investerat 265 miljoner euro i den nya kretsloppsanläggningen, som förutom kraftvärmeanläggningen inkluderar en biogasanläggning som färdigställdes hösten 2018. Både biogasanläggningen och kraftvärmeanläggningen ligger i direkt anslutning till Ragn-Sells redan etablerade återvinnings- och behandlingsanläggning för avfall.
Kraftvärmeanläggningen, som togs i drift i januari 2020, återvinner energi ur avfall och producerar på ett år 425 gigawattimmar fjärrvärme, vilket motsvarar årsförbrukningen i 21 200 genomsnittliga småhus, och 165 gigawattimmar el, vilket täcker den normala årsförbrukningen för 66 000 lägenheter.
Eldar med bioolja och biogas
Som ett ytterligare led i att uppnå sitt mål att leverera hundra procent återvunnen eller förnybar energi senast 2025 bygger E.ON också en ny spets- och reservproduktionsanläggning för fjärrvärme på Ingelsta industriområde i Norrköping.
Investeringskostnaden är omkring 350 miljoner kronor och den nya anläggningen ska börja byggas den 23 augusti i år. Den beräknas sedan att tas i drift någon gång under vintern 2021/2022. Samtidigt kommer då E.ON:s nuvarande spets- och reservanläggning i Inre hamnen i Norrköping att tas ur bruk.
Den nya anläggningen kommer att bestå av minst en biooljeeldad panna på 70 megawatt, som kan konverteras till att eldas med träpulver, och eventuellt ytterligare en biooljeeldad panna på 70 megawatt. Genom att producera både spets- och reservkraft ska anläggningen garantera att E.ON i alla lägen kan leverera fjärrvärme till sina kunder.
I Malmö meddelar E.ON att det naturgaseldade Heleneholmsverket, där elproduktionen stängdes ner under förra året på grund av de skattehöjningar som infördes, i fortsättningen kommer att kunna användas som kapacitetsreserv med förnybar svensk biogas som bränsle. Dessutom investerar E.ON i förnybar fjärrvärmeproduktion för hela Malmö.
Nytillskott i Ryahamnen
I Göteborg planerar Göteborg energi för ett nytt biokraftvärmeverk, som ska ersätta äldre och till viss del fossileldade anläggningar. Avsikten är att det nya kraftvärmeverket ska placeras intill befintliga Rya kraftvärmeverk i Ryahamnen, som är en del av Göteborgs hamns Energihamn.
När den nya anläggningen står färdig kommer totalt 140 megawatt värme att kunna levereras till fjärrvärmenätet och den maximala elproduktionen beräknas till 50 megawatt. Den totala förbrukningen av bränsle per vecka i anläggningens fastbränslepanna uppskattas till 31 000 kubikmeter. Exakt vilket bränsle som kommer att användas som huvudbränsle i pannan är ännu inte klart. Troligtvis kommer man att använda grot från skogsindustrin, men det kan även bli aktuellt att använda returträ, som är ett avfallsklassat bränsle.