Våtmarksforskare Hristina Bodin, universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad, tar sig från Kristianstads våtmarker till Everglades delta i Florida för att ta reda på hur olika våtmarker hanterar mikroplaster.
Våtmarkernas kapacitet att rena ”vanliga” föroreningar är väldokumenterad sedan ett trettiotal år tillbaka. Men hur de hanterar mikroplaster är hittills helt outforskat, skriver Högskolan Kristianstad.
Mikroplaster, alltså plastpartiklar mindre än 5 millimeter, är ett växande problem över hela jordklotet. Plaster är svårnedbrytbara och kan tas upp av organismer och senare anrikas i näringskedjan med hittills okända konsekvenser för oss själva. Förra året rapporterade IVL Svenska Miljöinstitutet att de största utsläppen av mikroplaster kommer från slitage av vägbanor och bildäck, som producerar stora mängder dagvatten med mikroplaster, tungmetaller och andra partiklar.
– Det är välbelagt att våtmarker renar dagvattnet från ”vanliga” föroreningar, som kväve, fosfor och metaller, och därför har man vid stora vägnät i många år konstruerat dagvattenvåtmarker som stora filter. Hur de hanterar mikroplaster är hittills outforskat och det är det jag ska göra i Florida under fem månader, säger Hristina Bodin, universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad.
Forskningsprojektet finansieras med en kvarts miljon av Fullbrightkommissionen, Crafoordska stiftelsen samt forskningsmiljön MABH vid Högskolan Kristianstad, och kommer att fokusera på hur vegetationen och flödet i våtmarker påverkar reningen av mikroplaster i Everglades Wetland Research Park, Naples, USA. Projektet sker i nära samarbete med professor W.J. Mitsch, en av världens ledande våtmarksforskare, vid Florida Gulf Coast University och Everglades Wetland Research Park.
– Jag hoppas vi kan få kunskap som kan optimera reningen av mikroplaster i dagvatten med hjälp av just våtmarker. VA SYD och Gatukontoret i Malmö har redan visat intresse för att ta del av resultaten, säger Hristina Bodin.
