Tillsammans höll Power Circle med Jämtkraft och Forum för Smarta Elnät ett seminarium med fokus på Smarta Elnät och frågor som: Framtidens elnät är smart - men vad betyder det i praktiken? Hur kan nätbolagen tänka strategiskt kring smarta tekniklösningar i sin egen organisation?
På plats fanns bland andra Erling Gustavsson från Smart Grid Networks som presenterade ett projekt som de gjort med smart mätning hos Affärsverken i Karlskrona. En framgångsfaktor som han lyfte är att det är viktigt för nätbolaget att ta reda på vad de verkligen behöver och satsa på de tekniker som ger störst effekt. Det är lätt att installera utrustning, men vad ska de ha den till?, skriver Power Circle.
Öresundskraft släppte samma dag som seminariet ett pressmeddelande om sitt nya Smart Grid projekt där två mellanspänningsslingor utrustas med ny hård- och mjukvara som bland annat ska hitta felställen snabbt. Rickard Norin var på plats för att närmare beskriva hur de tänkt. Öresundskraft har valt att se smarta nät som en skalbar systemlösning och identifierat tre nivåer av ”smart”: Bas, medium och extra, som organisationen sedan kan jobba utifrån i sina projekt med olika partners.
Sedan pratade Lars Hjort från HM Power och Bernt Hansson från Härryda energi om självläkande nät. De presenterade gemensamt ett projekt som de bygger i Härryda. Drivkraften för arbetet med smarta nät hos Härryda har varit att framtidssäkra näten. Det är viktigt för elnätsbolagen att investera så att de inte blockerar sig själva i 40 år, menade Lars Hjort. För att det ska lyckas krävs en inre drivkraft, en målbild och ett bra team. Bernt Hansson poängterade att satsningen varit en vitamininjektion för bolaget. Den har lett till att de kunnat attrahera personal som har kompetens och intresse av att jobba med liknande frågor. Även om affärsnyttan i dagsläget kanske inte är helt solklar menar Bernt att det inte bara går att titta på regleringen och de ekonomiska incitamenten där. Man måste tänka själv och investera i den riktning som vindarna blåser i samhället. ”Efter vilken årsmodell bygger vi elnätet idag? Framsynt eller trångsynt?” avslutade Bernt.
Fredrik Carlsson från Vattenfall presenterade några resultat från pilotprojektet ”Smart Grid Gotland”.
En fråga som kom upp i flera skepnader under dagen är hur viktig elnätsregleringen egentligen är för investeringar i smarta elnät. Många nätbolag anger regleringens fokus på Capex och investeringar enligt normprislistan (som baseras på mer traditionella tekniker) som det största hindret för att satsa på smarta elnät. Eftersom intäktsmodellen i regleringen enbart anger ett tak - som många ligger under idag - menade dock andra att det är fullt möjligt för investeringar i smarta tekniker att rymmas under det taket även om de skulle innebära ökade kostnader. Carl Johan Wallnerström från EI var också på plats för att beskriva just hur EI arbetar med att förändra regleringen så att den kan bli bättre på att främja nya tekniker. Men även han poängterade att det är viktigt att se helheten och inte bara EI:s regler. Marielle Lahti från forumet presenterade arbetet med att ta fram rekommendationer för hur bland annat regleringen kan bli bättre på att främja smarta nät.
