På Sundets biogasanläggning i Växjö rötas både slam från avloppsreningsverket och källsorterat matavfall. För att kunna hantera mer substrat i rötningsprocessen installerades 2015 en ny förbehandlingsteknik: termisk hydrolys. Installationen beskrivs som den första i sitt slag i Sverige, och på grund av detta genomfördes en utvärdering av teknikens betydelse för bland annat ökad gasproduktion.
Rapporten beskriver utvärderingen, som genomfördes i samverkan mellan Växjö kommun, Cambi AS, SLU och RISE-Process och miljöteknik (tidigare JTI).
Den termiska hydrolysen sker genom så kallad ångexplosion vid högt tryck och hög temperatur, vilket leder till att celler sprängs sönder. Behandlingen kan öka tillgängligheten hos materialet, förbättra nedbrytningshastigheten och ge högre metanutbyte i rötningsprocessen. Den ger också hygienisering och förbättrar materialets avvattningsegenskaper, och därför valdes just den här förbehandlingsmetoden.
Målet med projektet var att utvärdera biogasprocessen i Växjö före respektive efter installation av termisk hydrolys. Vilken betydelse har förbehandlingen för rötningsprocessens effektivitet och stabilitet? Och hur förändras biogasanläggningens behov av processenergi?
Undersökningen delades upp i fem delprojekt som omfattade både laboratorieförsök och observationer i fullskala. Installationen av termisk hydrolys i Växjö resulterade i effektiv omsättning av slam och ökad metanproduktion. Som en följd av installationen ökade anläggningens tekniska komplexitet, vilket ställer högre kompetenskrav på personalen. Installationen innebar också vissa förändringar på anläggningen som eventuellt kan ha påverkat resultaten, bland annat högre processtemperatur.
Efter installationen av den termiska hydrolysprocessen ökade bränsleförbrukningen vid Sundet. För att driva biogasanläggningen krävdes mer pellets per ton substrat. Biogas har dock fördelen att vara en mer flexibel energikälla än pellets, vilket kan uppväga den något högre energiinsatsen. Förbehandlingen innebär också att Sundet producerar ett hygieniserat rötslam, något som kan möta framtida krav när slammet används på åkermark.
