Tyskland har halverat sin kärnkraft och kommer till 2020 stänga ner all produktion – ett beslut med bakgrund i en stark politisk opinion och en ännu starkare vision av energipolitiken. Samtidigt, i Sverige, är det tillåtet att bygga 10 nya kärnkraftverk. Lina Palm, före detta energidirektör på SKGS (Skogen, kemin, gruvorna och stålet), jämför Sverige med Tyskland på ÅF:s industridagar.
Energipolitiken spelar en avgörande roll för Sveriges sysselsättning och vår välfärd. Gapet mellan USA och Europas priser växer, och för att minska gapet måste vi satsa på vår energipolitik menar Lina Palm.
– Vår basindustri exporterar 80 procent av produktionen, och med detta gör vi stor klimatnytta eftersom vår energiproduktion har låga utsläpp. Vi måste jobba för stabila leveranser.
Ingen kärnkraft alls till 2020
Tyskland har halverat sin kärnkraft, och till 2020 kommer all produktion vara nedlagd. Beslutet bakom detta stöddes av ett starkt opinionstryck och en starkare energipolitik.
– De har skapat ett slags systemstabilitet, där effekten är det viktigaste. De har ett utbyte av energi med sina grannar och importerar även energi för att balansera behovet.
Olika förutsättningar
Sverige och Tyskland har dock olika förutsättningar för ett sådant system.
– Vi har ett större elberoende i Sverige, och det finns en stor skillnad på opinion i Tyskland och Sverige – där den inte finns alls, säger Lina Palm. Problemet här ligger i ersättningen för kärnkraft. Vad ska den ersättas med? Det krävs en grundlig analys av vår situation och utvärdering av vårt system - att höja subventionerna för förnybar energi löser inte problemet.
Förtroende
Länderna måste samarbeta med varandra för att systemet med förnybar energi ska funka.
– Vi måste ha ett förtroende för varandra, men jag ser inte det förtroendet idag, säger Lina Palm. Vi måste ha en egen, inhemsk, produktion samtidigt som vi importerar. Men lösningen saknar en politisk vision – vi måste skapa marknadslösningar som ger effektivitet.
