Fyra av de mest avancerade komponenterna till den internationella fusionsanläggningen ITER i södra Frankrike har klarat avgörande täthetsprov med helium. Testerna bekräftar att de massiva stålmodulerna, som utgör kärnan i reaktorns så kallade divertor-system, är helt täta och klara för installation.
Fusionsanläggningen ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) byggs i Cadarache i södra Frankrike av ett globalt konsortium med EU, Japan, USA, Kina, Indien, Ryssland och Sydkorea som medlemmar. Målet är att skapa den första anläggningen i världen som kan generera mer energi från fusion än den förbrukar – ett tekniskt steg som ses som nödvändigt för framtida kommersiell fusionskraft.
ITER ska använda magnetisk inneslutning för att smälta samman väteisotoper vid temperaturer på över 150 miljoner grader, och därmed efterlikna processerna i solens inre. När anläggningen tas i drift, troligen under 2030-talet, ska den kunna producera 500 megawatt värmeenergi vid en effekt på 50 megawatt – alltså tio gånger mer än den energi som tillförs.
Fyra kassettkroppar klarade täthetstest i Italien
De komponenter som nu har testats är en del av ITER:s divertor – en massiv struktur som ska fånga upp och hantera restprodukter från plasman, motsvarande en sorts "askfat" i botten av reaktorkammaren. Divertorn består av 54 separata kassettmoduler, vardera åtta ton tunga, tillverkade i rostfritt stål och försedda med tre plasmaexponerade komponenter.

Bild: En divertorkassett placeras i en vakuumkammare för heta heliumläcktester hos Criotec i Italien. Foto: ©F4E
Europa ansvarar för tillverkningen av kassettkropparna och de inre vertikala målkomponenterna. Projektet koordineras av EU:s fusionsorganisation Fusion for Energy (F4E), som samarbetar med bland annat de italienska företagen SIMIC och Criotec. Totalt ska 58 kassettkroppar tillverkas, varav fyra ska hållas som reserv eftersom komponenterna kommer att behöva bytas ut med hjälp av specialiserade robotverktyg under drift.
ITER tar avgörande steg mot fusionskraft – kassettmoduler klarar täthetsprov
Tillverkningen har pågått i mer än fem år och omfattar mycket avancerad svetsning och precisionsbearbetning. De fyra första enheterna har nu genomgått de slutliga acceptanstesterna, inklusive så kallade Hot Helium Leak Tests, som utfördes under sommaren i Criotecs specialanläggning i Italien.
– Vi arbetade tillsammans med SIMIC och underleverantörerna för att anpassa och kvalificera testanläggningen, eftersom proverna kräver extremt rena och isolerade förhållanden, säger Laurent Guerrini, programchef vid F4E.
Under testerna placerades varje kassettkropp i en vakuumkammare och upphettades till 250 grader Celsius för att simulera de termiska påfrestningarna i ITER. Därefter fylldes komponenten med helium under tryck, medan känsliga spektrometrar utanför kammaren letade efter eventuella gasläckor. Varje test tog omkring två veckor att genomföra och upprepades vid tre olika temperaturintervall.
Resultatet blev positivt: inget helium läckte genom konstruktionen. De fyra enheterna har därmed godkänts och skickas nu tillbaka till SIMIC för slutbearbetning och dimensionskontroll. Leveranserna till ITER väntas inledas i början av 2026.
– Det blir en välförtjänt milstolpe för F4E, våra leverantörer och hela ITER-organisationen. Vi har arbetat i över fem år för att nå hit, säger Vassilis Stamos, projektchef vid F4E.
Ett tekniskt genombrott för europeiska leverantörer
För industripartnern SIMIC-CNIM markerar godkännandet ett viktigt steg i samarbetet med EU:s fusionsprogram.
– De lyckade testerna bekräftar robustheten i våra tillverkningsprocesser och det engagemang våra team visat för att möta de mest krävande tekniska standarderna. Det är resultatet av ett nära samarbete med F4E, byggt på ömsesidigt förtroende och en gemensam strävan efter excellens, säger projektchefen Ermano Franchello vid SIMIC-CNIM.
ITER-projektet har ofta kritiserats för sina kraftiga förseningar och ökade kostnader, men de senaste testerna betraktas som ett konkret bevis på att konstruktionen går framåt. Totalt involverar projektet fler än 35 länder och tusentals ingenjörer, med ett mål att demonstrera kontrollerad fusionsenergi som ett potentiellt alternativ till kärnklyvning och fossila bränslen.
Att få reaktorns mest utsatta komponenter att uppfylla täthetskraven är avgörande, eftersom minsta läcka i divertorn skulle riskera hela plasmareaktorns stabilitet. Det framgångsrika heliumtestet innebär därför att en central del av ITER:s reaktorkärna nu är redo för installation och framtida drift.
Källor: Fusion for Energy (F4E), ITER Organisation, SIMIC-CNIM