Trots prognoser som pekar mot mer normala elpriser och regeringens aviserade högkostnadsskydd uppger en majoritet av landets bostadsägare att de oroar sig för höga elkostnader i vinter. Det visar SBAB:s undersökning Boägartempen. Även ökade avgifter för bland annat fjärrvärme, elnät samt vatten och avlopp bidrar till ekonomisk oro hos många bostadsägare.
Enligt SBAB:s senaste Boägartemp uppger drygt 7 av 10 bostadsägare att de är oroliga för att elkostnaderna ska bli höga under vintern. Samtidigt säger 62 procent att de ser positivt på det högkostnadsskydd som regeringen har aviserat. Stödet ska utgå om det genomsnittliga elpriset under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde.
– Vintrarna 2022 och 2023 med skenande elpriser präglar sannolikt fortfarande många bostadsägare. Kanske minns man med fasa de höga elräkningarna och de kalla golv som följde av att inomhustemperaturen sänktes. Att oron är så stor trots regeringens aviserade högkostnadsskydd kan bero på att en del inte känner till taket och att det är relativt högt satt, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
– Förhoppningsvis är denna oro obefogad. Inför denna vinter pekar nämligen prognoserna på att vi liksom i fjol kommer att få mer normala elpriser och att regeringens högkostnadsskydd därför inte kommer att aktiveras. Samtidigt vet vi att prognoser kan slå fel, säger Linda Hasselvik.
Det är inte enbart elkostnaderna som skapar oro. Undersökningen visar att 64 procent av bostadsägarna även oroar sig för fortsatta höjningar av avgifter för fjärrvärme, elnät samt vatten och avlopp. Enligt Nils Holgersson-rapporten ökade dessa avgifter med 9,7 procent under 2025 och med 13 procent året innan. Drygt 7 av 10 bostadsägare uppger att dessa kostnadsökningar har påverkat deras privatekonomi, varav 17 procent anger att påverkan varit stor eller mycket stor.
– För många bostadsägare har kostnaderna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp var för sig varit relativt små jämfört med exempelvis räntekostnaderna för bolånen. Men de kraftiga prisökningar vi sett för dessa tjänster de senaste åren har gjort att de tillsammans nu utgör en allt större del av privatekonomin. Att de som levererar fjärrvärme och elnät dessutom har en monopolliknande ställning kan ge en känsla av maktlöshet som spär på oron, säger Linda Hasselvik.
